Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En arbetarestad i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
tilltagande utsträckning började emellertid öfverstiga
en enskild mans krafter, hvarför P. bildade ett bolag,
hvars direktör han blef.
Då verkstaden vid Chicago skulle anläggas, blef fråga
om, hvar man skulle inlogera de tvåtusen femhundra
arbetare som vid densamma skulle anställas. Det
stora Chicago var visserligen i stånd att hysa dem,
men der skulle arbetarefamiljerna hafva blifvit så
sammanpackade, att deras hem blifvit otrefliga och
osunda, hvarjämte de skulle varit utsatta för en stor
stads alla frestelser.
Pullman beslöt derför att för sina verkstäder och
dessas befolkning grunda en särskild koloni, der
arbetaren kunde få ett välordnadt och fridfullt,
om än enkelt, hem. Nu uppstod tre mil från Chicago,
på en flack och sumpig slätt, nära den lilla sjön
Calumet, som genom en liten flod af samma namn står
i förbindelse med den mäktiga Michigansjön, den
mer än tolf tunnland. I fasaden befinna sig kontoren,
som hafva många afdelningar och en hel stab af
ingeniörer, tecknare och tjenstemän. Det blefve för
vidlyftigt att här beskrifva alla de verkstäder,
som bidraga till att framställa dessa verldsberömda
Palace Cars (palatsvagnar), ett ämne, som också har
intresse nästan blott för tekniker. Vi vilja derför
något litet betrakta den öfriga delen af staden.
Från ångvärmehuset, som har åtta jättestora kittlar,
uppvärmes ej blott samtliga fabriker och deras
torkrum, utan ock alla större byggnader i staden, till
hvilka ångan föres medelst rörledningar. Vattentornet,
hvars bassin ligger ett par hundra fot öfver
marken, hemtar tills vidare sitt vattenförråd,
tillräckligt för hela stadens behof, från »Chicagos
vattenverk. Dess skorsten har en dubbel uppgift, dels
att gagna eldstäderna, dels att afföra kloakernas
osunda gaser. Då nämligen den flacka, sumpiga
jordmånen ej medgaf något naturligt af-
Stockholmsbild: Stureplanen. Teckning för
Sv. Fam.-Journ. af Ii. Haglund.
arbetarestad, hvilken, bärande sin grundläggares namn,
är, så att säga, i sitt slag ensamstående.
Under ledning af tre ingeniörer, S. Beman,
N. F. Barrett och Benezette Williams anlände i början
af år 1880 på bantåg skaror af arbetare från Chicago
till ödemarken, der endast några pålar angåfvo,
hvad varda skulle. Här blef nu gräfdt, planeradt,
dräneradt, planteradt, ledningar lades, kloaker
murades. Allt material, såsom mursten, timmer,
plankor, snickeri- och smidestillbehör förarbetades
på platsen. Och tre år, sedan den första spaden
sattes i jorden, stod der den bäst ordnade, den
fredligaste, den skönaste stad i Amerika, hysande
sjutusen invånare.
Kärnan i hela anläggningen bildas naturligtvis af de
stora fabriksbyggnaderna, hvilka å teckningen (föreg,
sida) återgifvas. De, liksom andra stadens hus, äro
af rödt tegel med sandstensornament och täcka en yta
af öfver femton acres eller
lopp för annat, än ytvattnet efter regn och snö,
murades - och detta var det allra första arbetet -
en stor, djup brunn, i hvilken alla kloakledningar
utmynna, och denna väldiga kloak-öppning ligger under
nämnda skorsten, hvilken genom åtta rör kraftigt
uppsuger och åt himmelens vindar öfverlemnar alla
osunda dunster, så att ingenstädes, vare sig på
gatorna eller i husen, märkes ringaste stank. Hvad de
fastare beståndsdelarna af kloakinnehållet vidkommer,
så pumpas och drifvas de genom ledningar till en
tusen tunnland stor af-velsgård, som ligger en half
mil utom staden, der de genom förståndig behandling
göras fruktbringande för jorden.
Vi måste här äfven med några ord omnämna den centrala
kraft, som kommer väldiga hammare att höjas och falla,
som svänger dessa tusentals hjul, som suger, pumpar,
blåser, gifver ljus, värme och rörelse åt hela den
idoga, vackra staden. Denna kraft träder oss till
mötes under gestalten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
