- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
85

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommarnatt. Utkast af Ring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

Persson alldeles tydligt en enkel melodi och ord
derinifrån, hvilka han förr aldrig känt till:

"–––––det lugn öfver nejden rår,

När hafvets kung ur gyllne borgen går."

klingade det från en behaglig stämma.
Och straxt derpå följde:

"Ägirs döttrar honom sakteliga

Gunga fram på den svala sjö.

Harpans ljud de gå så sorgeliga" (etc.)

Den gamle i båten skulle i detta ögonblick som modell
blifvit det allra kraftigaste uttryck för spänd
uppmärksamhet. I det röda skenet syntes hans fårade
ansigte med halföppen mun och stelt stirrande ögon,
medan hans fingrar ännu mekaniskt fasthölle sitt
grepp om den pris snus, hvarmed han nyss tänkt krya
upp lifsandarna.

och förbi den utskjutande vinkel, som dolde det
innersta af gömstället.

En sådan syn hade gubben aldrig tänkt sig. På en flat
stenhäll sutto Augusta och herr Lundin, svagt belysta
af lyktan, som stod ett stycke från dem i en skrefva,
herr Lundin med stämgaffel i handen och flickan med
en neckros, hvars blad hon höll på att afplocka, ett
och ett. Studenten sjöng alltjämt om den der necken,
som gubben också hört omtalas, men aldrig sett.

Ola Persson hade varit en smidig yngling i sina da’r
och gifvit månget bevis på, att han kunde komma upp i
de mest förbjudna plommonträd. De gamla gymnasttagen
vaknade nu åter, nyfikenheten tänjde ut hans kropp,
han växte, blef lång och smal som en ål, fick allt
större vy af den förunderliga taflan der inne och
allt större ögon, ekstocken skulle ännu kunna bära
ett par skålpunds belastning på sin

I sommarnatten. Teckning för Sv. Fam.-Journ. af
Einy.

Efter en stunds lyssnande måste gubben hafva mer
näring åt sin vetgirighet. Först fick näsan sin
ranson, hvarvid icke häller läppen glömdes, derpå
gick ett hväsande ljud genom vassen, framkalladt af
strånas gnidande mot furuplankorna, då Ola Persson
genom långsamma tag i sjöväxten halade sig framåt. Han
stötte snart på en tom ekstock i grottans öppning. Ett
par tag till förde honom fram så långt, att han kunde
se, huru ett gulaktigt skimmer derinifrån låg öfver
vattnet.

»Det ä’ min lykta», spådde gubben, »hon fanns inte
på spiken, när jag gick ut.»

Men en lätt stöt stannade nu båten mot klippväggen. Så
försigtigt, som om han varit i färd med en
mordgerning, sänkte gubben sitt bloss i det
våta. Sången och vågsqvalpet gjorde, att fräsandet
ej hördes. Och så sjönk Ola Perssons gamla lekamen
ljudlöst ned i ekstockens för, sträcktes derpå ut till
det yttersta, så att ögon och näsa nådde fram till

reling, men gubben gaf genom sin kropps uttänjande
tre skålpunds tryck, och just som herr Lundin sjungit
om, huru »harpan stum på vågen stod», blef han sjelf
så stilla, som om man slagit igen munnen på honom,
ty med ett hejdlöst plums låg Ola Persson i vattnet
bredvid sin kantrade ekstock.

Instinkten hade lärt Augusta, att vid alla kritiska
tillfällen gallskrika »O nej då!» och hon glömde icke
häller nu lärdomen, tilläggande med kraft: »Kalle»
(de unga hade laggt bort titlarna), »det ä’ Necken!»

»Åh necken häller!» ljöd det från Ola Persson, der
han stod i en alns vatten på botten, ^det va’ lögn,
för det ä’ jag-, hit med näfven, Lundin.»

Sångaren hade först blifvit rädd, derpå ursinnig och
nu gapskrattade han. Ola Persson hade först tänkt
gapskratta, derpå blef han rädd och så ursinnig.

»Kan han inte hjälpa té å dra opp mej, när han har
ställt té olycka!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:34:15 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free