- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
95

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur protföljen - Liten modjournal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ur portföljen.

Trädliljor eller agaver. Alla de å teckningen
sid. 69 förekommande arterna oaf trädartade liljor
äro närmare eller f j armare beslägtade med den så
kallade hundraåriga aloén (Äg av e americana), denna
egendojmliga växt, som, hos oss blommande först vid
omkring 40-60 års ålder, i sitt hemland, Sydamerika,
redan efter en lefnad af 4-5 år mogen och som på sin
ända till tio meter höga blomstängel utvecklar ända
till fjortontusen gulaktiga, välluktande blommor
och af hvars bladsaft sydamerikanen bereder sin
nationaldryck "Pulque", som han genom distillering
förstår förvandla till rusdryck. Af dess bladfibrer
hafva vi den öfver hela verlden kända manilahampan.

Agaverna äro stela växtformer, men oaktadt styfheten
hos deras delar hafva de likväl ej karaktären af
enformighet; i detta hänseende äro de tvärtom ytterst
vexlande, såsom vi å bilden se. Hvilken skilnad,
till exempel, emellan Agave Verschaffelti med dess
saftiga, breda, tillspetsade blad, den likaledes
bredbladiga, men i bladens ytterkant med gulhvita
ränder försedda, Agave Gilbeyi och den från Mexiko
härstammande Agavetstricta (hystrix), hvars smala,
fina blad taga sig rätt elegant ut. Ännu vackrare och
behagfullare presenterar sig denjsågtandade Dasylirium
serratifolium, äfven från Mexiko, medan den å bilden
sist förekommande Haworthia attenuata (förtunnad)
med sin kottformiga bladställning mer närmar sig de
först beskrifna agaveformerna.

Alla dessa växter, hvilkas slägtskap med våra
liljor man af deras yttre knappt kan ana, bilda ett
värdefullt material för utsmyckandet af trappuppgångar
och balustrader, som prydnader (i vaser nedsatta)
för portpeläre. grindstolpar och dylikt samt till
uppställning mellan stenarna i våra parkers eller
trädgårdars mer eller mindre smakfullt anlaggda
"klippartier".

Deras odling är lätt. Bäst tycka de om en blandning
af mylla, lera och sand. o Krukorna måste hafva godt
aflopp för vattnet. Under vintern stå de sig väl i
kälfria källare eller i svala rum och växthus under
ringa bevattning.

Ett folkungaminne, ett af de få, som ännu i verlden
finnas qvar af de en gång så mäktiga folkungarnas
prakt och herrlighet, är Birger Jarls kronfodral,
hvaraf en afbildning lemnas å sidan 73. För oss
svenskar har detta fodral - af läder och synnerligt
väl arbetadt i "läderplastik", en nu åter till heder
kommen konstslöjd - framför allt värde. Egendomligt
nog, tillhör det dock icke svenska statens historiska
samlingar, icke häller någon enskild svensk man, utan
befinner sig - såvida det ej bytt ägare helt nyligen -
i en enskild samling i Hannover. - För några tiotal
år sedan påträffade en kringvandrande gesäll hos en
fattig gumma i Walkenried i Harz en dosa, hvari hon
förvarade sitt lilla, kära kaffeförråd. Dosans
egendomliga form och utseende fäste*hans
uppmärksamhet, och efter någon underhandling blef
han ägare af henne. Från gesällen öfvergick hon till
hof rade t Culeman i Hannover, som upptäckte dosans
forna bestämmelse och i hvars rika samlingar hon
blef en riktig perla. Denna krongömmas form vittnar
om, att Birger Jarls krona var "öppen", något som
förhållandet är med den hertigliga kronan ännu i dag;
höjden är nära fem decimaltum och genomskärningen
upptill omkring sju tum. Krongömmans yttre upphöjda
läderarbete, utomordentligt i sitt slag, framställer
rankor och liljor, ekblad och ollon, hvilka ordnats
så, att de uppbära de i ringar inneslutna figurer,
som pryda kapselns nedre del. I tre af dessa ringar
(två blott synliga å teckningen) ses jarlens bild, den
enao omgifven af en inskription, hvaraf krongömmans
bestämmelse framgår. Huru denna krongömma kommit
till Walkenried, är nu ej godt att med bestämdhet
kunna förklara. Antingen har hon följt med konung
Birger Magnusson, som 1319 måste lemna kronan och
makten, eller också, hvilket antages som troligare,
har Birgers sondotter Maria, gift med grefve Rudolf
af Diepholz, fört den med sig till Tyskland. Hennes
rättsinnehafvare blefvo längre fram i tiden klostret
Walken-rieds skyddsherrar. Huru som hälst, är denna
krongömma af rätt stort intresse för oss svenskar
och den borde naturligtvis hafva sin plats i vårt
historiska museum.

Stureplanen (teckningen sid. 77) är en af de öppna
platser, Stockholm erhållit genom den nya regleringen
och den starka tillväxten af Östermalm. Hela planen,
som bildas af Norrmalms- och Sturegatornas förening,
är ännu icke till alla sidor omsluten af tidsenliga
hus, men de nyuppförda palats, det Lundbergska huset
i teckningens midt, det Bångska huset till höger,
mellan hvilka blicken ilar den vackra Sturegatan
framåt förbi Humlegården och upp till Villastaden,
vittna redan på det mest fördelaktiga sätt om afsigten
att göra Stureplanen till en af Stockholms vackraste
platser. Der skall ock en gång den breda boulevard
finnas, som skall gå från Nybrotorget i nordvestlig
riktning och som fatt namnet Birger Jarlsgatan.

# *

*



Bild från Varenna. Vi hafva redan förut presenterat
läsaren en bild från den vackraste af öfre Italiens
underbara sjöar, då vi

Liten xnodjonrnal.

Om det också ej längre tjuter och snöar derute,
om den kalla nordan ej skakar de med isdiamanter
smyckade träden ända in i

roten och om himmelen ej synes hänga grå och blytung
öfver jorden, det är dock vinter så länge en smula is
finnes och balsalen ännu skimrar af ljus till glädje
för ungdomen och våra modeälskande damer, hvilka på
skridskobanan och det ej mindre glatta salongsgolfvet
hafva tillfälle till utveckling af en toalettprakt,
som ofta tvingar mode-hatare till trumpen beundran.

Äro de vintermod, somo komma till sin rätt på gatan,
också ytterst enkla, så gifva sällskapsdrägterna
skadeersättning derför genom en mångfald af nya,
egendomliga och, vi måste, utan att göra oss skyldiga
till öfverdrift, säga, fantastiskt sköna bilder,
hvilka, förfärdigade af en blandning af tungt,
blomrikt sammetstyg, med guld genomväfd plysch,
briljant skimrande kreps eller glänsande sidentyg med
uppbjudandet af alla till tekniken hörande konstmedel,
låta konsten i modet verkligen göra sig gällande. Den,
som nu ser omkrig sig i bal- och sällskapssalonger,
gör den iakttagelsen, att det knappt kan blifva tal
om ett stereotypt mod. Det vidaste spelrum är lemnadt
åt den enskilda smaken. Der förekomma klädningar af
azurblå, med guld genomväfd, sammet, för-

återgåfvo det ofvanför Como liggande Torno. Lika skön
är den bild, vi nu å sidan 80 meddela. Den lilla
orten Varenna ligger norr om föreningen mellan den
långsträckta sjöarmen Lago di Lecco och den arm,
efter hvars yttersta punkt, Como, hela sjön fått
sitt namn. Denna har också här, mellan Varenna och
Menaggio, sin största bredd, som dock ej belöper
sig till mer än en half geografisk mil. En engelsk
författare säger om den älskliga orten, att den är den
utan tvifvel bästa platsen å den vilda östra sidan
af Comosjön, man kan välja till uppehållsort. Ett
litet näste, iristängdt i den östra bergskedjans
midt, har det den mest förtjusande belägenhet. Allt
brukbart utrymme å de lägre sluttningarna är upptaget
af vingårdar och fruktträdgårdar, ofvan hvilka ibland
spridda cypresser af storslagnaste natur det gamla
kastellet står. Varennas läge gynnar helt naturligt
branta, pittoreska små gator, förande ned till
stranden och bildade af sällsamma gamla hus, hvilka
äro målaren så kära. De té sig med sina sluttande,
af frukter halft dolda eller af massor af blommor
öfverhöljda, balkonger ovanligt pittoreskt, såsom
läsaren af bilden torde finna.

Madame Dubarry sitter för bildhuggaren Pajou. Bland
de ryktbara, icke mindre genom sin skönhet än makt
farliga älsk- j arinnor, Frankrikes konungar med
namnet Ludvig haft, intager > Marie Jeanne Vaubernier,
sedermera känd under namnet Dubarry, ett af de
mer framstående rummen. Ur hennes lefnadshistora
här j blott följande: Född i Vaucouleurs den 19
Augusti 1746 (eller 1744) af fattiga föräldrar,
kom hon som bodbiträde till Paris, der hennes
skönhet och lifliga temperament snart förde henne
på afvägar. Såsom förestånderska för en grefve Jean
du Barrys hus, ett af den tidens spelhelveten,
lärde hon känna Ludvig XV:s kammartjenare Lebel,
som försåg den gamle kungen med nya älskarinnor. Vår
Marie blef en af dem, hvarefter hon bortgiftes med en
afsigkommen broder till ofvan nämnde grefve Jean och
presenterades vid hofvet, der hennes inflytande blef
alft större. QSedan hon likväl (1770) bragt två af
sina älskare till styret, hvilka våldsamt uppträdde
mot parlamentet, vardt hon folket förhatlig. Efter
Ludvigs död (1774) förvisad till Pont-aux-dames, lefde
hon sedan länge på sitt slott vid Marly, men ådrog
sig genom öfverflyttande till England af sina från
Frankrike roffade millioner och sitt understödjande
af emigranterna Robespierres onåd och guillotinerades
den 8 December 1793.

Den bild ur madame Dubarrys lif, en yngre fransk
målare, Georges Cain, så drastiskt framställer,
enligt afbildningen af hans tafla å sid. 88,
förflyttar oss in i en af den tidens parfymdoftande
salonger, der Dubarry thronar på en upphöjd plats,
under det bildhuggaren Augustin Pajou sysslar med
att i lera återgifva, hvad hos henne "af jord kommet
är". Denne Pajou föddes i Paris 1730 och erhöll redan
vid aderton års ålder "stora priset", hvarefter han
fyra år fortsatte sina studier i Rom och derefter
blef medlem af Akademien i Paris, professor och
hederslegionär. Han dog i Paris 1809.

Fig. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:34:15 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free