- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
100

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankeläsningen. Af O. Hammann - Sofie Adlersparre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta slags uppenbarelser och desslikes deras
onyttighet, svårigheterna äro så många, och å
andra sidan de upptäckta bedrägerierna och äfven
möjligheterna att blifva bedragen af så
flerfaldiga slag, att jag, som öfver hufvud ej gerna
skaffar mig omak, icke anser det vara skäl, att för
den skull låta göra mig rädd på kyrkogård eller i
mörkret.» (Forts. å sid. 108.)



Sofie Adlersparre.

Bland dem, som verksamt och framgångsrikt arbetat för
den svenska qvinnans höjande i theoretisk bildning,
praktisk duglighet, medborgerlig tillvaro och social
ställning, står Sofie Adlersparre, född Leijonhufvud,
i främsta ledet.

Karin Sofie Leijonhufvud föddes 1823 på egendomen
Helgerum i Kalmar län-, hennes barndomshem låg i en
naturskön trakt, tre mil söder om Vestervik. Liksom
flertalet af sina förfäder, var hennes fader, Erik
Gabriel Leijonhufvud, krigare; han hade deltagit i
det pommerska fälttåget under Gustaf IV Adolf och
då blifvit tillfångatagen af fransmännen-, han hade
äfven tjent under Karl Johan mot Napoleon. Ungefär
samtidigt med dotterns födelse erhöll han, som
major, öfverst-löjtnants afsked. Krigare blefvo äfven
hennes båda bröder, hvilka, den ene vid artilleriet,
den andre vid kungliga lifgardet, befordrats till
höga officersvärdigheter. Äfven hon har egnat sin
lifs-gerning åt ett stridsfält, hvilket, lika oblodigt
som den svenske militärens i våra dagar, ändå kraft
ett mod, en ståndaktighet och en sjelf uppoffring,
värdiga slägtens skönaste militära traditioner.

Från Helgerum afflyttade familjen 1837 till egendomen
Manhem vid Bråviken, ej långt från Norrköping. Den
då fjortonåriga fröken Leijonhufvud tillbragte i
detta hem de påföljande tio åren, hvarunder den väl
vårdade uppfostran, som hon från barndomen erhållit,
fick sin fulländning. Hemmets hela ordning bar
pregeln af faderns militära skaplynne och stränga
pligttrohet. »Inga reflexioner!» var det slagord,
med hvilket öfverstlöjtnanten gerna nedtystade
invändningar och debatter inom sin familj. Men

Sofie Adlersparre.

Skicklig pianist, väl hemmastadd i de främmande
språken och redan förstulet of vande sig som
skriftställarinna, hörde visserligen fröken
Leijonhufvud till »de vittra», men hon råkade dock ej
in på den hyperestetiska afväg, som för vår tids damer
ligger så nära. Hon hade från barndomen fått för sin
håg och sina talanger en afgjordt praktisk riktning,
hvarom bland annat hennes tidigt uppnådda färdighet
i finare

handarbeten bär vittne. Också togs nu till någon del
hennes energi i anspråk af sträfvandet för hennes
och moderns uppehälle. Hon gaf musikundervisning
åt unga damer. Som öfversättarinna började hon sin
verksamhet 1852; arbeten af Walter Scott, Dickens,
Irwing, Cooper och Beecher Stowe hafva af hennes
skickliga penna öfverflyttats till vårt språk. Hågen
för sjelfständig literär verksamhet vaknade, ju mer
hon kom i erfarenhet af de hinder, som fördomar och
föråldrade samhällsvanor laggt i vägen för qvinnans
utveckling till sjelfständig tanke och handling.

Hon såg sitt stridsfält och hon beträdde det.

En själsfrände och bundsför-vandt fann hon i fröken
Rosalie Roos, sedermera fru Olivecrona, ined hvilken
hon började ett samarbete, som för lösningen af
den svenska »qvinnofrågan» skulle blifva af mäktigt
ingripande betydelse. Båda i förening grundlade (1859)
Tidskrift för hemmet, hvilken, "tillegnad den svenska
qvinnan», hade och ännu har till hufvudsyfte att
afhandla de frågor, som beröra qvinnans lifsuppgifter
och hennes ställning i samhället. I vårt land,
der tidskrifter ej pläga blifva lång-lifvade, är
det verkligen sällsynt, att en publikation af det
slaget kan, såsom fallet varit med denna tidskrift,
öfverlef va sitt tjugofemte år. De svårigheter som

om än den dugtige krigaren icke var den, som lärde
sin dotter att reflektera, så minnes hon ännu med
tacksamhet, att hon af honom »lärt sig uppskatta
arbetets ära». Modern, Sofia Emerentia Hoppenstedt,
inverkade i stället så mycket mer på utbildningen af
sitt barns rikt uppspirande själslif. Om den duglige
mannen så ofta har en god moder att tacka för sitt
skaplynnes riktning och förädling, så gäller detta i
än högre grad om qvinnan, hvars lifsutveckling närmare
och innerligare beröres af en moders inflytande.

Genom faderns död (1848) upplöstes
föräldrahemmet. Manhem såldes, och fröken Leijonhufvud
flyttade med sin moder till Stockholm, der de ägde och
bebodde ett hus vid Drottninggatan. Mor och dotter
lefde här i förtrogen själsgemenskap-, båda tänkte,
kände och studerade tillsamman.

hos oss vanligen åtfölja sådana företag, har Tidskrift
för hemmet äfven haft att möta; men i striden mot dem
har redaktionen haft ett godt stöd i den medkänsla,
som det varmt framhållna hufvudsyftet rönt i allt
vidsträcktare kretsar. Under de genomskinliga
signaturerna S. L-d och »Esselde» gjorde sig Sofie
Leijonhufvud här känd som en skriftställarinna,
hvars ädla tankar, klädda i skön form, sympathiskt
uppfattats i månget svenskt hem.

Från 1866 har hon ensam redigerat tidskriften med fast
eller tillfälligt medarbete af ansedda författarinnor
och författare, som lemnat värdefulla bidrag. Fredrika
Bremer stod under sina sista lefnadsår i nära
förbindelse med utgifvarinnan. Det inflytande, som
tidskriften öfvat, har vid många tillfällen varit
ganska betydande. Så gaf en af »Esseide» år 1863
skrifven artikel följande år anledning till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:34:15 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free