- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
113

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En fiskebrygga i Chicago - Bland köld och is

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En handfull leende, friska barn,
Dem solen snärjer i gyllne garn,
Dem vinden drifver ur bojor
Bland strandens fattiga kojor.

De kila gladt utåt bryggans trä;
De klänga i lovart liksom i lä;
De pejla Michigans flöden
Och bringa fiskarna döden.

Den unga damen der tätt bredvid,
»Hur ler hon ej mildt som en himmelsk frid!" –
Men, ack, för tvåbenta tokar
Ses hon lägga ut sina krokar ...

Se, "bättre folk", liksom »pack», du ser
I brokig blandning, när solen ler,
När månen skimrar i qvällen
Kring dessa välkända ställen.

Se der en kräfstinn millionär
Bredvid arbetaren, som blusen bär,
Och der en lady i siden
Vid slinkan ur grändens iden.

Se’n sista skärfvan af isen smalt,
Den klara böljan förliker allt,
Och vårvindar skingra flärden,
Som födts i den gamla verlden.

Magnus Elmblad.



Ångaren Express lastar från isen utanför Hangö.


Bland köld och is.

ngaren Express – det är med den ångarens namn,
som med mången stormans, det är allmänt kändt och
behöfver ingen särskild eller närmare belysning –
ångaren Express har åter slutat en lyckosam
vinterkampanj och lägger sig till sommarhvila. Det är
nu åtta vintrar, denne ångare uppehållit förbindelsen
mellan Sverige och Finland – och denna gerning är af
så pass stor enskild och allmän betydelse, med ett
sådant företag äro förenade så många faror, så stor
risk och sådana ovanliga fordringar på vaksamhet, mod
och uthållighet, att en kort framställning derom, i
förening med en afbildning af den namnkunnige ångaren,
synts oss väl förtjena en plats i vår tidskrift.

Länge var det ett önskningsmål att få till stånd en
säkrare, mer regelbunden och mindre vådlig förbindelse
vintertiden mellan Sverige ooch dess östra granne,
än den gamla öfver Grislehamn och Åland, som stundom
hela veckor var afbruten, då resande och post antingen
tåligt måste bida en gynnsammare tidpunkt eller också
taga vägen antingen norrut öfver Haparanda eller
söderut öfver Tyskland. Behofvet häraf kändes lika
lifligt på ömse sidor om Ålands haf, med hvarje dag
blef frågan allt mer framträdande, och slutligen var
hon mogen till lösning.

Det var en finne, kapten Carl Korsman, för
detta indelt finsk kompanichef och sedermera i Åbo
sysselsatt med rederi- och sjökommunikationsaffärer,
som tog denna lösning om hand. Vid Oskarshamns
mekaniska verkstad byggdes ångaren Express
år 1877 enkom för vintertrafik; efter fyra
vintrars hedrande verksamhet, derunder i dubbel
bemärkelse isen bröts för det i början till utseendet
vanskliga företagets
framtid, blef han i Göteborg förstärkt och förlängd
till det utseende och deri storlek, han nu har: längd
162½ fot, bredd 23½ fot och djup vid full last
12½ fot.

Att ett sådant företag, som detta, skulle kunna
stranda på oöfverstigliga och oberäkneliga hinder,
är klart att inse. Den dermed förenade risken var
derför också högst betydlig, i alla händelser så
stor, att för dess genomförande fordrades icke
blott en stark ekonomisk rygg, utan äfven en mer
än vanlig fond af energi. Finska staten trädde från
början understödjande emellan, så kom äfven svenska
staten och derjämte Stockholms stad (med anslag till
en segelrännas öppenhållande genom skärgården), och
slutligen kom med städse ökadt förtroende äfven den
trafikerande allmänheten och hjälpte till.

Mot alla förväntningar och olycksspådomar har Express
öfver hufvud taget tämligen regelbundet kunnat
fullgöra sitt åtagna svåra värf. Vintrarna 1877, -78,
-79, -80, samt 1882 och 1884 voro ishindren också
jämförelsevis mindre betydande. Vintrarna 1881 och
1883 tedde sig deremot svårare. Redan i Oktober 1880
föll en myckenhet snö, hvarefter inträdde stark köld,
som fortfor nästan oafbrutet hela vintern. Express
tvangs, efter misslyckade, stora ansträngningar, att
i Januari 1881 inställa sina turer, hvilka icke kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:34:15 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free