Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om förgiftning af boningsrum. Af A. Werner Cronquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
För dessa eldstäder fordras luft, som tydligtvis
tages från den lokal, hvari eldstaden är belägen, men
efterhand måste ersättas med ny luft. Om fönsterventil
är öppen eller annat tillträde finnes direkt utifrån,
så erhålles luft den vägen, men eljest tages luften
från angränsande rum. Antaga vi nu, att fönster
och dörrar i detta angränsande rum äro så täta,
att ingen luft kan den vägen sugas in, så återstår
ej annan väg för luftens inträde, än genom i rummet
befintlig eldstad. Luften säges då i bakvänd riktning,
det vill säga nedåt från skorstenen till rummet och
passerar öfver den lilla glödhög, som tilläfventyrs
finnes qvar efter senaste brasa. Är nu igenklistringen
å innanfönstren ej fullt tät samt dörrar och mattor
ej häller fullständigt hindra tillträde för luften,
så suges tydligtvis ej all luft, som erfordras
för förbränning uti den ifrågavarande eldstaden,
från kakelugnen, utan endast en del tages denna
väg. Derigenom blir den bakvända rörelsen af luften ej
så hastig, men något kommer dock in den vägen. Bakdrag
uppstår i båda fallen. Örn vid dylik insugning af
luft rök medföljer, så erfar den inneboende detta
nogsamt på lukten, och en mörk skuggning å väggen
ofvan kakelugnslisten vittnar oftast om denna
olägenhets tillvaro, hvilken derpå beror, att i de
flesta byggnader sättningen, det vill säga murars och
virkets sammandragning, är något större mot yttermurar
än vid skorstensstocken. Kakelugnar erhålla derföre
vanligen efter fem, sex år en svag lutning mot rummet,
så att murningen mellan kakelugnen och väggen lossnar,
och, derest ej det insatta plåtröret faller tätt efter
murningen, uppstår öppning, hvarigenom rök och dålig
luft inkomma lättare, än genom kakelugnen. Dylika
sprickor kunna lätt tätas med en deg af glycerin och
bränd gips, som formas till en valk och med tillhjälp
af trästicka intryckes i fogen. Denna deg har nämligen
fördelen af att i åratal hålla sig vek och sålunda
ej spricka.
Kakelugnsröret utmynnar i en skorstensstock och
bör rätteligen der hafva sin egen pipa ända upp
öfver takåsen. Genom bristfalligheter i stockens
mellanväggar (så kallade tungor) eller genom att dessa
rent af saknas komma emellertid de olika våningarnas
eldstäder i förbindelse med hvarandra, hvarigenom
beskaffenheten af den luft, som bakvändt intages i
rummen, äfven göres beroende af eldstäderna i öfver-
eller undervarande våningar.
Är den genom bakvändt drag inkomna luften fri från
rök, men i dess ställe innehåller kolsyra och
koloxid, som, inmängda i luft, ej deråt meddela
någon egendomlig lukt och derför icke förnimmas,
ehuru dessa i längden verka synnerligt skadligt på
menniskokroppen, så befinner man sig just i det
farliga stadiet. Detta uppstår alltid, da luft
drages ’bakvändt genom en eldstad, liv ar i ännu
glöder qvarligga. Koloxiden är ett rent gift, som,
äfven i ringa mängd inblandadt i luften, upptages af
blodet och verkar qväfvande som kolos, deri det utgör
huvudbeståndsdelen. Kolsyra är en normal beståndsdel
i luft. Den kolsyremängd, som vanligen förekommer i
frisk luft, varierar mellan två- och fyrahundradedels
procent, Luft, som innehåller sexhundradedels procent
kolsyra, är dålig, och uppgår halten kolsyra till
åttahundradels procent, så förorsakar den sjuklighet
hos personer, som deri vistas under längre tid.
För att taga ett exempel ur verkligheten, hvarigenom
visas, huru liten den kolmängd är, som på detta sätt
kan förstöra luft, förutsätta vi ett rums längd och
bredd vara femton fot och höjden tolf fot. För att
i ett dylikt rum öka kolsyremängden från tre till
åttahundradels procent erfordras allenast en uppbränd
kolmängd af tre ort eller knappt så stor bit, som en
valnöt.
Få torde de kakelugnar vara, deri icke under stor
del af dygnet mångfaldigt denna mängd glöder finnas.
Vanligen åtföljes kolsyran af den, som ofvan sades,
mycket giftigare koloxiden, men hvars bestämmande till
myckenhet är mer komplicerad. Förf. har derför vid
sina undersökningar endast hållit sig till kolsyran
och grundar sina uppgifter på denna gasarts närvaro
i skadlig mängd.
Att kolsyrehaltig luft är skadlig, att den lätt
alstras i boningsrum samt att den uppkommer till
stor myckenhet, torde genom det nu anförda vara
ådagalagdt.
Huru denna kolsyra uppstår, är äfven i allmänna
ordalag framhållet. För att emellertid förtydliga
denna frågas rätta uppfattning, vilja vi nu anföra
några speciella fall, der vi iakttagit skadlig
kolsyreutveckling i boningsrum.
Uti de vidstående teckningar, med hvilka vi förtydliga
beskrifningen, betecknar t tambur, K kök, l korridor,
/ jungfrukammare, s sofrum, M matsal, II herms rum,
S salong.
I en lokal, der rummen voro så belägna, som fig. l
visar och hvari matsalen uppvärmdes medelst en liten
järnkamin, f or e n ad med kakelugnen, klagade man
öfver arseniks
Fiff.l.
M.
närvaro. Sådan till afsevärd myckenhet kunde
ej upptäckas, men deremot visade sig luften i
sängkammaren, i synnerhet om morgnarna, synnerligt
kolsyrerik (sju- till åttahundrade-dels procent). Alla
rum voro försedda med väl tillklistrade innanfönster,
och luftvexling användes ej mycket, här äfven beroende
af, att värdfolket var sjukligt. Det visada sig,
att den tidigt på morgonen eldade köksspiseln nedsög
en del luft från kakelugnen i matsalen-, denna luft
passerade genom sängkammaren och korridoren, delvis
genom jungfrukammarens glesa dörrar, till köket och
föranledde under tiden obehag. Felet afhjälptes genom
tätlisters anbringande å dörrarna mellan sängkammare,
jungfrukammare och korridor samt ny tät dörr mellan
korridor och kök.
Fig. 2 visar en del af en bostad, hvari skorstenspipan
från matsalen var den dragande kraften och utsög
luft från salong och herrns rum i synnerhet. I det
senare var kolsyremängden stor och obehaget deraf
ej ringa. Till följd af detta bakdrag, som äfven var
förtretligt derigenom, att luften tog sin väg genom
de mellan dörrarna och golfvet varande, för mattor
afsedda, springor och sålunda kändes som golfdrag,
blef husets folk illamående. Genom att öka eldningen i
herrns rum, hålla dörrarna öppna, såväl mellan detta
rum och tamburen, som matrummet och tamburen, blefvo
obehagen lindrade. Fullt afhjälpas kunde de ej, emedan
den skorstensstock, hvari piporna från sängkammare,
salong och matsal utmynnade, var jämförelsevis stor
och varm - alltså starkt dragande - mot den lilla
stock, hvari pipan från herrns rum utmynnade. Under
någon tid på dygnet, troligen under natten, upphäfdes
jämnvigten, och kolsyrerik luft insugdes från ofvanför
antydd kakelugn.
Uti en bostad, som har den indelning, fig. 3 utvisar
och hvari kakelugnen för matsal och ena sofrummet s’
var gemensam, befanns luften om morgnarna synnerligen
kolsyrerik i matrummet och det med sé betecknade sof-
Ftg-2.
M.
S.
Fig. 3.
.
LL
s.
J-
K.
p
r
1_
Fig1.4.
rummet, hvilket visade sig bero derpå, att eldningen
började i salongen. Nu försökte man genom att först
uppelda sofrummet s vinna bättre resultat, men då
blef det ännu sämre, emedan i så fall sögs från
matrumskakelugnen genom sofrummet s’ luften till
kakelugnen i s, och alltså föranleddes obehag. Om der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
