- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
196

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Table d'hôte med aflösning. Soldatskämt, berättadt af Henrik Stargard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Table d’hôte med aflösning.

Soldatskämt, berättadt af Henrik Stargard.

När fransmännen efter slaget vid Leipzig dag ut
och dag in strömmade genom Eisenach, uppträdde
här en förplägningskominission, hvilken lemnade
invånarna fritt att lösa inqvarteringssedlarna med
en penningsumma, hvarigenom de betryggade sig för
tvånget att hysa manskap och officerare, med undantag
för sådana af öfverste eller högre rang. Detta blef
såsom generalordre bekantgjordt genom anslag. Då man
nu endast skulle hafva att förpläga §p högre officer,
så var privilegiet pengar vardt, och i synnerhet
tänkte på det sättet värden på det bekanta värdshuset
"Rutiga kransen», hvars skafferi städse var fyldt
med delikatesser och hvars källare än i dag är i
vida kretsar på det beröm-ligaste känd. Han betalade
således den bestämda summan, om ock med tungt hjerta,
och uthängde själaglad sin frisedel på dörrposten. Nu
finge kriget gå, som det ville!

Tredje dagens afton inryckte Gardesjägarna, h vilkas
gröna uniform med hvita uppslag kejsar Napoleon
sjelf med förkärlek bar, och bivuak-erade på torget
framför .>> Rutiga kransen». En hurtig öfverste såg
sig obeslutsamt omkring, till dess de kulinariska
dofterna från värdshuset gjorde slut på hans tvekan
och bestämde hans val. Han inträdde,

bugade sig med en beundransvärd blandning af artighet
och befallande hållning och beställde sin middag och
en bädd.

Det var för värden af vigt att ställa sig väl med
de högre officerarna, i hvilkas hand det låg att
tygla sitt manskap eller tillåta det öfvergrepp,
och derför gjorde han alla ansträngningar för att
åstadkomma det möjligast bästa.

. »Jag måste göra er uppmärksam på», sade öfversten
skrattande, sedan han yttrat sina önskningar och vändt
sig mot dörren, »jag måste uttryckligen förbereda er
på, att jag äter godt och mycket.»

»Monsieur skall bli’ nöjd», svarade värden, strykande
sig på magen såsom bevis för, att köket i »Rutiga
kransen»

När morfar och mormor förlofvade sig. Tafla af
F. Skarbina.

ej lemnade något öfrigt att önska med hänsyn till
sina anslående verkningar.

»Och hvad vinet beträffar...», fortfor
öfversten. »Kysstäckt!» afbröt honom värden med
ett smackande, som kunde höras öfver hela torget.

Den för denna dag i »Rutiga kransen» gällande
matsedeln var storståtlig: der funnos kötträtter och
stekar utan tälj upgstekt gädcto: korf, ål, foreller,
sylta, kapun. rapphöns,

ett oberäkneligt öfverflöd af kom-potter och salad-er
och grönsaker, till hvilkas systematiska ordnande^
skulle erfordrats en Linné eller Cuvier. Nå, det
kom ju ingenting deraf bort-, det, som blef qvar,
kunde användas för andra köksändamål eller för
huspersonalen.

Mattimmen närmade sig. Punktligt med den trådde
öfversten in i salongen, h varifrån m an genom ett
stort fönster hade utsigt öfver torget Det var en
märklig kontrast: härinne det med läckraste rätter och
finaste vin dukade bordet, derute den magra bivuaken,
vid hvilken grupper af officerare sutto vid sina
enkla fältrationer och svagdrickskrukan, vandrande
från mun till mun. Rochefaucould säger: »Våra bästa
vänners missöde har städse något angenämt för oss»,
och derför låter det sig antaga, att öfversten, vid
det han blickade ut öfver platsen, med synnerligt
välbehag fastade sin servet under hakan. Bredvid
hans stol stod värden, öste för soppan ur en mäktig
silfverterrin och fråssade af sin gästs beundrande
förvåning. Hvilken underbar soppa, hvilken kostlig
Johannisberger, och dessa små pastejer med gräddsås!

»Ostron äro, tyvärr, omöjliga att få här», ursäktade
sig värden, »men för denna chablis svarar jag med
min ära!»

»Jag ber, ännu en smula af dessa foreller! Och ert
oeil de Perdrix måste jag pröfva, i synnerhet som
här en flaska redan sprängt sina band!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:34:15 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free