Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En amazonstat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
sträckta mundelar (se dessa [fig. 9] jämnte
arbeterskors [fig. 10] och drönares [fig. 8]) och
låter på detta sätt af bina mata sig så lång tid,
hon genom en annan drottnings tillvaro nödgas lefva
som klosterjungfru. Erhåller hon deremot intet svar på
sin fråga, så skär hon ut celltaket rundt omkring och
stiger, gladt helsad af de öfriga bina, ur den öppnade
vaggan (fig. 6 A). Sedan hennes majestät blifvit
slickad, putsad och fått till lifs af innehållet i
hofstatens magar, blir hennes första göromål nu att
uppsöka alla systerceller, på hvilkas sida hon gnager
ett hål, hvarigenom hon blir i tillfälle att med
gadden göra slut på sina förhatliga medtäflerskor,
ett besvär, hvarifrån arbetsbina dock ofta befria
henne. Äro bina emellertid färdiga att svärma,
det vill säga: är en del af invånarna i ett talrikt
bisamhälle sinnadt att, till grundande af en ny stat,
utvandra, så tåla de ej den mordlystna drottningens
angrepp, utan afvisa henne och omgifva den hotade
cellen med en skyddsvakt. Så snart drottningen i en
så skyddad vagga nått full mognad, låter hon sin
fråga höras, hvilken af den äldre systern hotande
besvaras. Denna, som hindras i utförandet af sitt
mordanslag, vet nu intet annat råd, än att begifva
sig i väg med en del af folket. Nu kommer svärmen,
samlar sig vanligen vid någon trädgren eller buske
i kupans närhet och blir derpå af biodlaren infångad
såsom ett nytt samhälle i en tom kupa.
Före utflygten bar svärmen försett sig af moderkupans
innehåll med så mycket, han förmår bära. I sin nya
bostad, som genom utskickade uppspåras och rengöres,
sätter han sig genast uppe vid taket och hänger
nedåt i form af en drufklase, hvars särskilda delar
utgöras af kedjor, bildade såsom fig. 11 visar. Under
det nu en del af bina begifver sig på ströftåg
efter material för det nya hemmet, förblifver det
utflyttade samhällets största del i ofvan angifna
ställning. Denna overksamhet är dock endast skenbar,
ty ganska snart framkomma från abdomernas ringar små
äggrunda, hvita korn, genomskinliga som glas. Det
är vaxet för den nya kakbyggnaden, som genast
påbörjas. Allt efter som cellerna hinna blifva
någorlunda färdiga, skrider nu drottningen till
äggläggning. Betraktar man de nybyggda kakorna, måste
man förvånas öfver den precision, hvarmed hvarje cell
är framställd. Hvar och en af de sexsidiga cellerna är
som uppdragen efter lineal. Arbetarecellerna förhålla
sig till drönarnas som fem till fyra. Endast de öfre
cellerna i den med celler på båda sidor försedda
kakan afvika genom sin längd från de öfriga, så att
afståndet upptill mellan de särskilda kakorna är
något mindre än den vanliga halfva tummen; dessa
celler äro afsedda för honingen. Äfven i hörnen
Fig. 4.
och på ställen, der två kakor äro sammanbyggda,
förekomma oregelbundenheter. I moderkupan hafva
emellertid qvarstan-nat, utom en massa yngel, unga
bin och gamla, som under svärmningen varit aflägsnade
från hemmet. Kedan fjorton dagar före svärmningen hade
arbetsbina i kanten af kakorna här och der anlaggt
små runda skålar, hvilka drottningen så småningom
fyllt med ägg. Ur ett af dessa skall moderkupans nya
drottning framgå. Skålarna förstoras, allt efter som
den utsluppna larven tilltager i storlek och slutas
först så snart förpuppningen tager sin början.
Yilja bina ej svärma, så hindra de ej drottningen
i hennes mordplaner. Sedan denna då röjt undan alla
thronpretendenter, mottager hon folkets hyllning och
reder sig efter fem dagars förlopp till bröllop. Under
en af de nu följande vackra dagarna lemnar hon sitt
kungliga palats med ett stort följe af stormande
friare, drönarna, och många brudtärnor, arbetsbin, för
att i det klara solljuset under den blåa himmelsdömen
fira sin förmälning.
Under hennes frånvaro äro de qvarblifna undersåtarna
rätt oroliga-, i synnerhet om brudtåget dröjer
alltför länge med sin återkomst. De löpa omkring
kupan, och enskilda gifva sig i väg för att se,
om tåget närmar sig. Ändtligen kommer det. Hennes
majestät drager under sina medborgares glada surr in
genom palatsets port. Om hon sjelf vid återkomsten
är så glad, torde vara mycket tvifvelaktigt, då hon
återvänder som enka. Parningen har nämligen dödat
gemålen, och den unga drottningen är af en sträng
naturlag dömd att förblifva enka hela sitt lif. Med
oförtröttsam ifver hängifver hon sig derför åt sina
regeringsåligganden och är för sitt folk en verklig
moder. - Högst underbart är det, att drottningen är
i stånd att på förhand bestämma sina
afkomlingars kön. Vill hon skänka staten ar-beterskor
och drottningar, så befruktar hon äggen och lägger
dem i förra fallet i arbetareceller (fig. 7 A) och i
det sednare i viseceller (fig. 6 C, B, A). Vill hon
åter fostra drönare, så befruktar hon ej de ägg, som
hon lägger i drönarecellerna (fig. 7 B). De qvinnliga
cellerna fyllas först, drönarecellerna senare.
Är vädret ogynnsamt eller hindras drottningen af
biodlaren från sin bröllopsutflygt, så förblir hon
oförmäld, men begynner det oaktadt efter en viss tid
äggläggning. Ur dessa ägg utveckla sig dock endast
drönare, hvarför hon då ock för staten, som fordrar
arbetsbin, är oduglig.
En egendomlighet vid kroisering af olika biraser måste
vi här egna äfven några ord. Italienska bin skilja
sig från våra genom bjertgula ringar på abdomen,
hvarigenom de äro snarlika getingar. En korsning
mellan vårt vanliga bi och det italienska har nu på
det tydligaste ådagalaggt, att rasegen domligheternas
nedärfning från fadern sträcker sig till
Fig. 5.
Fig. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
