- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
212

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsbäcken. Pennteckning för Sv. Fam.-Journ. af R. M. - Ur portföljen. Indiska ormtjusare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

samhet. Någonting bland de täta björkarna
straxt bredvid hade uppfattats af hennes skarpa
sinnen. Flickan förstod sin vän och blef, liksom
denna, nyfiken. Hon satte ned spännen och gick
några steg nedåt bäcken. Victoria följde med. Då
löfruskorna böjdes åt sidan, kom en stor, mossklädd
sten i dagen. Mot dess slutning låg en välklädd man
och sof. Han måtte gjort någon rörelse, som väckt
kons uppmärksamhet. Just som Emma fick se honom,
vände han sig med den påföljd, att Victoria kastade
om och åter plumsade i det våta. Stänket gnistrade
ett ögonblick i solen och nästa sekund hade några
droppar kommit i hans ansigte.

Som en fjeder sprang han upp och gnuggade ögonen
vakna.

"Jag tror, jag satt och somnade; men vänta, hvem ä’
det?"

»Ingen i verlden», svarade Emma.

»Hvasa?»

Emma teg. Victoria också.

"Stänkte inte någon vatten på mej?»

"Det gjorde kräket der!"

"Hm! - Goddag, min lilla flicka!»

"Tack!"

"Hvar bor du?»

»Ä* far fattig?)? »Ja, det ä’ han.» "Mycket fattig?»
Hon svarade icke. "Ä’ det er ko?" "Victoria, ja!" »Har
ni fler!"

»Har ni fler?"

"Hur gammal ä’ du, Emma lilla?"

Nu lade Victoria sig i samtalet med ett kraftigt
»m-böh» och gick fram emot mannen för att åtminstone
lukta sig till något af hans afsigter. Hon stannade
emellertid på vattendragets botten och sträckte ut
sin glänsande, fuktiga nos mot hans hand. Victoria
såg intelligent ut i denna stund med sina forskande
ögon. Han klappade hennes hufvud, alltjämnt seende
på flickan.

»Har du nå’nsin varit i någon stad?» frågade han
plötsligt.

»Nä!»

»Skulle det inte vara roligt att få se en, tycker
du?».

Indiska ormtjusare. Teckning af P. Settier.

"Jag bor hos far."

»Och hvar bor far då?»

»Han bor i torpet.»

»Hvad är ställets namn?»

»Hvasa?»

»Hva’ kallar ni stället för?»

»Vi kalla det för Högqvisttorp.»

»Heter din far Högqvist och ä’ soldat?»

»Ja, visst - men hur vet han det?»

»Åjo, jag vet allting.»

Emma såg stort på honom. Derpå fattade hon om spannens
handtag och sade kort: " Ajöss!»

"Vänta ett ögonblick, Emma lilla!"

»Emma! Hur vet han, att jag heter Emma?»

»Jag sade nyss, att jag vet allting.»

»Ajöss!» ’

"Kan jag inte få säga ett ord till Emma?"

Hon stod stilla, men ställde icke ifrån sig bördan.

Ȁ* far hemma?"

»Nä, han ä’ på mötet ännu, men kommer om ett par
da’r.»

»Jo, vars - men jag ska’ arbeta hemma."

»Men tror du inte, att du kunde förtjena mer i en
stad och på så sätt hjälpa far och mor bättre?"

Hon såg åter stort på honom.

»Emma!»

»Jo, det kan nog hända.»

»Ä’ det godt vatten i spännen?»

»Ja, det ä’ källvatten.»

»Får jag en klunk?»

»Ja, tag!»

Under tiden såg flickan på Victoria.

»Tack, min lilla vän! Nå, hur är det, vill du inte
komma med till sta’n?»

»Hvarthän?»

»Hvilken stad som hälst - ut i verlden, der det
finnes menniskor, lif, vackra kläder och pengar! -
Hvarför tittar du så stint på mej?»

»Han ä’ så besynnerlig, så!»

»Tycker du? l’ du ond på mej?»

»Ah!»

»Kommer du hit i mor’n middag vid samma tid?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:34:15 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free