- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
232

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vivisektion. Från spanskan af C. Ludv. Törnberg - Ur portföljen. Landsort

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hindrade mig att gå hem, och då jag ej sedan föregående
dag kunnat skaffa mig någon föda, gick jag in på
restauranten för att äta frukost.

Några minuter senare inträdde småkrämaren med
till hälften förskräckt, till hälften belåten min,
satte sig vid bordet och började utösa skymford mot
kommunarderna.

Denna sednare antydan kom honom att, full af
förskräckelse och blek som ett lik, vända sig
mot dörren. Fruktan höll hans läppar slutna några
ögonblick.

»»Ni har rätt», sade han. »I sjelfva verket kunna
de båda drinkarna, som pläga komma hit hvarje
eftermiddag, inträffa när som hälst. Kan ni tänka er,
att jag för en

illustration placeholder
Ill. Central-tr. Sthlm.                Oscar Keen. 85

Bilder från Landsort, tecknade för Sv. Fam.-Journ. af Oscar Keen.

1. Östra hamnen. 2. Vestra hamnen. 3. Landsort från östra sidan. 4. Lotskutter. 5. Fyrtornet. 6. Fiskarstuga. 7. Tullhuset.

8. Vaktstuga med "utkiken". 9. Landsort, sedt från tullhuset.


Hans uttryck föreföllo mig så otillbörliga, då det var
fråga om de olyckliga, som i detta ögonblick fingo
röna nederlagets alla fasor, att jag ej kunde lägga
band på mig, utan bad honom tiga och lät honom förstå,
att det ganska väl kunde hända, att någon af dem,
som han förolämpade, kunde höra honom ute på gatan
och oförväntadt ställa honom till hårdt ansvar för
hans hvassa tunga.

kort stund sedan såg den halte med ett gevär
i .handen! Hvilket pack!»

Han fortfor att prata på detta sätt, då på en gång ett
förfärligt buller ute i köket kom oss att störta upp
från våra stolar. Det lät, som om det stora glastaket
deröfver krossats af en tung kropp, hvilken från en
stor höjd fallit ned derpå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:34:15 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free