- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
290

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Är skriften språkets moder eller dotter?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290

måst genomlöpa, för att från den anspråkslösa
piktografien (skriftmåleri) framhinna ända till
bokstafsalfabetet, Af sitt hela förflutna, af de
otaliga föreställningar och fakta, som medelst den
komplicerade egyptiska skriften kommo till uttryck,
men framför allt af den religiösa traditionen voro
egypterna så trångt inringade, att de ej förmådde
frigöra sig från det hämmande och fjettrande i denna
sin skrift. »Endast ett främmande, af inga bojor
besväradt, folk», säger Maury, »var i stånd att
genomföra en rensning», något, som dock länge, länge
lät vänta på sig, efter det att insigten i de »heliga
ristningarna», såsom grekerna karaktäristiskt kallade
»hieroglyferna», äfvensom i den presterliga och dess
motsats, den demotiska* skriften, gått förlorad.

I Sydamerikas heta och fuktiga skogar lefver panoernas
nakna folkstam af bananer och fiske. De hafva ej
ringaste idé om någon skrift och intet behof af dess
användande. Men då spanjorerna kommo till Amerika,
ägde denna stam böcker med vackra, färglaggda bilder,
medelst hvilka barnen invigdes af de äldre i kunskapen
om stammens öden; tyvärr gick det enda exemplar, som
öfverkommits af en missionär, redan då förloradt vid
transporten. Likaså hafva Centralamerikas indianer
förlorat all kännedom om den sällsamma skrift,
af hvilken deras förfäder med så mycken flit och
skicklighet betjenade sig; aztekernas bokskatter
förtärdes på de af de spanska munkarna uppförda bålen,
och blott få exemplar räddades åt de europeiska
bibliotheken.

Ännu helt nyligen hafva i Sonora nära Magdalena
i Mexiko upptäckts gamla ruiner, som öfverträffa
allt annat i samma väg på Amerikas kontinent. Till
dem hör en pyramid, som vid basen mäter 4,350 och
har en höjd af 750 fot; den inrymmer en många
kilometer lång gång, som med lindrig stigning
slingrar sig från bottnen upp till spetsen och
är bred nog att kunna befaras med åkdon; gångens
ytterväggar bestå af väldiga granitblock, och dess
vridning är så regelbunden, dess stigning så jämn,
att något liknande skulle kunna åstadkommas blott
af våra dagars bästa inge-niörer. Öster om pyramiden
ligger i dess närhet ett mindre berg af ungefär samma
storlek och höjd. På dess sluttningar har ett folk
från okänd tid uthuggit hundratals kamrar af sexton
till aderton qvadratfots sidor; kamrarna äro af massiv
sten, deras väggar glatta och lodräta samt golf och
tak oklanderliga. Väggytorna betäckas af talrika
hieroglyfer och afbildningar af menskliga gestalter.

Hvad var namnet på det folk, som utfört dessa
byggnadsverk och begagnat sig af denna bildskrift? Man
vet det ej. Hade ej mikmakstammen fortfarande
bibehållit sig, så hade vi ej häller någon aning om
den rika hieroglyfskrift, som en gång användes af
alla Canadas rödskinn; äfven Nordamerikas jägarfolk
måste nämligen en gång varit i besittning af en
högre bildning, då marken hos dem visar spår af
ett regelbundet, konstfärdigt bedrifvet, jordbruk
och klippinskrifterna innehålla en mängd symboliska
tecken, dem nutidens i dessa inskrifter obevandrade
indianer ej längre förstå.

Huru dessa bofasta stammar af nöden kunnat drifvas
till vandringar, har man haft tillfälle att iakttaga
på cheyenne-indianerna, som, först efter det de
af sina fiender, siouxerna, fördrifvits ur sin
befästade by och så godt som i grund upp-rifvits,
började sitt kringströfvande lif. Navajoerna i norra
Mexico veta förtälja, att himmelen en gång framtett
präktiga djurbilder, men att dessa bortskrämts
af en prärievarg, så att nu mer blott enstaka
konstellationer återstå. Ej häller denna stam äger
nu någon skrift, men hvilken bildning måste den
ej en gång hafva innehaft, då den ännu erinrar sig
stjernbilderna!

Vidare hafva vi ett kulturfolk som chibchaerna. Något
hvar har läst peruanernas och mexikanernas historia,
men hvem känner chibchaernas? Spanjorerna skulle
kunnat hålla oss den tillhanda, ty i brist på talrika
hieroglyfiska minnesmärken, som dem mexikanerna hafva,
eller på skrifna krönikor, som dem Perus quixoer äga,
hade chibchaerna mest traditioner, som sorgfälligt
förvarades af en prestkast. Men i Nya Gra-* Ett slags
bokstafsskrift, som användes i det borgerliga lifvet

nåda försiggick infödingarnas utrotning så raskt,
att efter få år ingen fanns qvar, som kunde förtälja
ens de lokala traditionerna. För öfrigt utvecklade de
munkar och prester, af hvilka eröfrarna åtföljdes,
såsom bildstormare ett fruktansvärdt nit; tempel,
bilder, heliga föremål och sällsynta hieroglyfer
-. allt förstördes såsom ett djefvulens verk. Till
och med det ifrågavarande folkets namn hade så när
försvunnit från jorden, ty spanjorerna fortfore
att, i enlighet med en från denna tid uppkommen
missuppfattning, kalla det muyxaer, hvilket ord på
stammens indiska språk betydde menniskor, individer,
personer.

Emellertid hafva de första spanska historieskrifvarnas
berättelser åt oss bibehållit ett antal skriftprof,
som visserligen stå enstaka, men tillsamman gifva oss
en något så när tillräcklig föreställning om odlingen
hos ett folk, som med rätta kan göra anspråk på ett
rum inom den nya kontinentens historia och som ägde
ett utbildadt skriftspråk, om hvilket samma folks
efterkommande ej längre hafva någon aning.

Och slutligen Yucatan! Af denna halfös i djunglerna
begrafna städer hafva hittills sextiotre påträffats,
och man tillskrifver ruinerna af till exempel Uxmal
med flera orter en ålder af ej mindre än tusen år. På
dessa ställen har emellertid stad flera gånger byggts
på stad, liksom just sjelfva ordet Uxmal betyder »det
tre gånger byggda».

Var den mexikanska skriften blott en brokig blandning
af symboliska, ideografiska och fonetiska tecken,
hvilka sist nämnda utgjordes af än stafvelser, än
blotta bokstäfver, så göra deremot abbé Brasseur de
Bourbourgs upptäckter sannolikt, att man på Yucatan
kommit längre: inskrifterna i Palanque äro affattade
i bokstäfver. Nu känner ingen indian på Yucatan längre
denna skrift.

Se vi på egyptiska afbildningar negrer och negrinnor
framställda såsom egyptiska konungar och drottningar,
så måste den ullhåriga svarta rasen i forntiden
besuttit en odling, föga underlägsen egypternas,
samt varit förenad till stora stater: höfdingen för
en liten negerstam skulle ej kunnat uppsvinga sig på
ett civiliseradt och mäktigt folks thron. I sjelfva
verket omtalas ännu under sextonde och sjuttonde
århundradena i vestra Afrika mäktiga negerstammar,
af hvilka nu mer blott svaga byalag återstå. Äfven
i Sydafrika måste en jämförelsevis hög kultur varit
rådande, något, som bevisas af de gamla skildringarna
öfver riket Monomotapa, på samma gång som dervarande,
märkliga ruiner af byggnadsverk, uppförda utan murbruk
och af ohuggna stenblock, häntyda på en tidigare
bildning, som varit högre, än den nuvarande infödda
befolkningens.

Den menskliga odlingen företer en rörelse, som af
ebb och flod. Af små stammar uppstå stora riken, med
rikedomen inställer sig odlingen, med odlingen frön
till upplösning, och den stolta byggnaden sönderfaller
slutligen i det grus, ur hvilken den framgått, under
det leken i andra land börjar om igen.

Liksom en romersk krigares råa hand med ett
svärdshugg tillintetgjorde en Arkimedes’ rika
själslif, så hafva städse å nyo råa krigarhorder
fördränkt i blod och begrafvit i stoft ett hundra-
till tusenårigt kulturarbete, och vi vore nödsakade
att i full , förtviflan afsäga oss allt deltagande i
arbetet på kulturens byggnad, derest ej det skrifna
ordets historia er-bjöde oss den tröstande vissheten,
att under denna oupphörliga vexling af bildning och
barbari ett framåtskridande dock i det hela gör sig
märkbart och att, liksom vid de revolutioner, jordytan
genomgått, nya och bättre organismer under kampen för
tillvaron uppstått i de åt undergång hemfallna djurens
och växternas ställe, så uppstå äfven ur de menskliga
revolutionerna slägten af en högre organisation.

Att vid dessa revolutioner, som haft till följd så
många skriftformers undergång, språket icke desto
mindre bibehållit sig, finner sin förklaring i
dettas omedelbarhet. Ja, det till och med vann på
förhållandet, ty då muntliga meddelanden i Egypten
och var vida enklare än hieroglyferna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 02:40:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free