Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Hvad engelsmännen förstå med "bill"
- Under järnvägsresa
- Jagtleoparden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den engelske skrifställaren och statsmannen Edmund
Burke har i sina »Reflexions ön the Revolution
in France» (1790) egnat anförda bill och den
statsrättsliga theori, ur hvilken den härflöt, en lång
afdelning. Han förnekar den revolutionära karaktären
hos 1688 års omhvälfning, påstår, att England under
denna kris, då thronen var vakant, blott uppsökt
rättens källa och att det ej skapat en ny doktrin,
utan bragt till stånd ett slags kompromiss. Burke
vill göra
England till ett kompromissens mönsterland. Häremot
talar dock åtskilligt. Det britiska parlamentet skulle
under ifrågavarande tid endast då kunna hafva afslutat
en verklig kompromiss, om det fört underhandlingar med
en regerande konung. Under rådande förhållanden kunde
det endast »kompromissa» med sitt eget samvete. För
öfrigt afgör engelsmannen en fråga först, när hon
är mogen, men då så radikalt, att hon ej på länge
återuppträder på dagordningen.
*
Jagtleoparden.
(Se bilden å sidan 324.)
Af de så kallade jagtleoparderna, mellanting mellan
hund och katt, finnas två arter, Tschitah i Asien
och Fahhad i Afrika, De äro hvarandra synnerligen
snarlika. Under det den raggiga fallens färg och
fläckar, jämnte den långa, böjliga svansen hos dem
erinra om leoparden, påminner deras kroppsbyggnad för
öfrigt, de långa bena och det långdragnare hufvudet,
tydligt om hunden. Deras egenskap af länk mellan
sagda slägten visar sig ock i de föga rörliga klorna,
hvilka dessutom ej äro så starkt krökta och så skarpa,
som hos kattslägtet. Den fulla kroppslängden är en
meter, höjden, som öfverensstämmer med svansens längd,
sextiofem centimeter.
Det är den först nämnda af dessa arter, F. Specht,
vår tids främste djurtecknare, framställt i bilden
å ofvan anförda sida. Öfver sjelfva situationen,
som gifvit konstnären idéen till hans bild, lemnar
oss en engelsk skriftställare följande förklaring:
De under namn af »svartbockar» i Ostindien talrikt
förekommande antiloperna utgöra der hufvudsakligen
föremål för jagt med leopard. På bomullsslätterna i
Gudjerat och
Kattiwar (en stor halfö i nordvestliga delen af Främre
Indien vid Persiska viken) ströfva dessa antiloper
omkring i stora hjordar, öfverfalla nattetid de odlade
fälten och draga sig vid dagens inbrott tillbaka i
med högt gräs bevuxna eller öde trakter. Någon jagt
på de sirliga djuren skulle dock ej förekomma, då
hinduerna i dessa nejder förakta kött, så framt ej
allt emellanåt Guikowar af Baroda (en indisk furste)
ryckte ut emot dem med sina jagtleoparder eller
der befintliga européer med sina gevär understundom
gallrade deras led. För antiloperna äro dock de förra
fruktansvärdare, än de sednare. Och det är till Jagten
med leoparder vi nu komma.
Vid uppbrottet till denna intressanta jagt
sättes hvarje jagtleopard på sin
särskilda, af oxar dragna, vagn, hvilken är byggd af
lätt flätverk af trä och tåg, är så konstruerad, att
Under järnvägsresa.
Tafla af B. Genzmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:35:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1885/0333.html
