- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 24, årgång 1885 /
333

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanska humoristiska skizzer. Af Max Adeler - Den grekiska expeditionen till Sicilien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Inom några ögonblick öppnade den lille ögonen
och satte sig sedan hastigt upp samt började
gallskrika. Herr Fogg hatade vanligtvis detta ljud,
men nu föreföll det honom ljufvare, än den ljufvaste
musik. Fru Fogg var alldeles vild af glädje. Hon tog
upp barnet i famnen, vände det upp och ned, kramade
det, kysste och smekte det och utbrast sedan:

»Hvad, i Herrans namn, var det åt gossen, tror doktorn?»

»Ah, er man säger ju, att han har magnetiserat honom»,
svarade läkaren, i det han, oförsigtigt nog, yppade
hemligheten.

Den värda frun kastade på brottslingen en blick, som
om hon tänkte mörda honom med samma, men hon nöjde
sig med att utropa: »Ditt odjur der!» hvarefter hon
skyndade ut ur rummet. När herr Fogg följde de båda
läkarna nedför trappan, sökte han taga på sig en
obesvärad min och yttrade:

»Om den der ungen tänker skrika nu, så skall jag
sannerligen låta honom skrika, ända tills han mister
andan.»

*



Efter hvad sqvallret visste berätta, var det
detta gräsliga illdåd, som åstadkom en kris och
förmådde fru Fogg att söka aflyfta den tunga
börda, som hvilade på henne i hennes egenskap
af herr Foggs äkta hälft. Endast några få dagar
derefter knackade herrskapet Fogg på fredsdomarens,
öfverste Coffins, dörr och steg in. Den hedervärda
frun tågade naturligtvis i têten. Som läsaren säkert
redan gissat, var herr Fogg tämligen feg af sig och
stod betydligt under toffeln. Han såg ut att vara
ett riktigt tyranniets offer, under det att hans
värda gemål åter hade ett mäkta despotiskt utseende.
Hon vände sig utan vidare ceremonier till fredsdomaren
och öppnade samtalet på följande karaktäristiska sätt:

»Jag tänker söka skilsmessa och har kommit hit,
för att ta’ er till min advokat. Jag har beslutat
att skiljas från min man och hädanefter lefva ensam.»

»Åh, verkligen!» svarade öfversten-fredsdomaren. »Det
var ledsamt att höra! Hvad är anledningen dertill! Har
han slagit och misshandlat er?»

»Slagit mig!» utbrast fru Fogg föraktligt. »Kommer
aldrig i fråga! Jag skulle just råda honom att
försöka!»

»Maria, låt mig –», vågade herr Fogg helt fogligt yttra.

»Se så, Wilberforce», afbröt hon honom häftigt, »tig
du, jag skall nog förklara alltsamman för öfverste
Coffin. Öfversten skall veta, att han, Fogg der, är
så kuriös af sig, att man inte kan stå ut dermed. Han
bär sig åt på ett sätt, så jag kan bli’ galen. Jag
härdar inte ut längre, nej, inte på något vilkor,
och vi måste skiljas! Tänk bara, öfverste Coffin,
Wilberforce har i åratal försökt lära sig blåsa
flöjt.


illustration placeholder

Slaget vid Syracusa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:34:15 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1885/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free