Print (PDF) - On this page / på denna sida - Julies brev. — Helena. — Den blinda. — Emilia. — Fästmännen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
n’a lu de romans» förmått honom att alldeles sky en 11
farlig läsning:.
Något missbil ligande röjdes i nästan allas blickar vid
Julies öppna förklaring. Friherrinnan tycktes vara
all-deles flat för sin niéce. Endast professorn log
godhetsfullt, och kornetten sade med mycken iver:
»Det är minsann ej underligt, att man läser romaner,
sådana som de nu för tiden skrivas. Fru Staels Corinua
har kostat mig en sömnlös natt, och för Walter Scotts
Eebecka har jag i tre dagar alldeles mist aptiten.» ^
Julie såg på sin bror med den största förvåning.
Emilias milda ljusblå ögon lyfte sig även till honom
frågande. Men han fann för gott att undvika dem.
»Min Eufemie skall aldrig läsa romaner», sade
friherrinnan S., varefter hon knäppte händerna hårt
tillsammans och satte sig högre upp i soffhörnet och såg ned
på sin vackra schal.
»Ack, min tant!» sade fru M. leende och skakade på
huvudet. »Men vad skall hon då läsa?»
»Hon skall ingenting läsa alls!»
»En mycket förträfflig idé!» sade den gamle herrn.
»Jag tror verkligen», sade Algernon, »att det är
bättre att ingenting läsa, än att läsa blott romaner.
Romanläsningen är för själen vad opium är för kroppen: j
ett oavbrutet fortsatt bruk därav försvagar och skadar.
Förlåt, Julie, men jag tror att ett ungt fruntimmer
kunde bättre använda sin tid än att ägna den till denna
läsning.»
Julie såg ut som om hon ej hade lust att förlåta!
denna anmärkning.
Emilia sade: »Jag tror med Algernon att — för unga
fruntimmer i synnerhet — denna läsning är vida mer
skadlig än gagnelig.»
Julie fick tårar i ögonen och såg på Emilia som om |
hon velat säga: ’»Sätter du dig även upp emot mig?»
»Jag medger», sade fru M., »att den kan vara mycket
skadlig, om...» I
»Skadlig!» avbröt den gamle herrn, »säg fördärvlig,
giftig, i grund förstörande!»
Julie skrattade. »Bäste professor», ropade hon,
»hjälp, hjälp! Jag börjar rätt nu på att tro mig: vara en
förlorad och förtappad varelse. Säg, jag ber, något till
försvar för romanläsningen, så skall .iag ge er något
gott», och skälmaktigt leende höll hon en krans av
kon-I fekt i höjden. , Ä, d. ,
»Den har visserligen sina ganska Tff ^hs^|>r.>>>
svarade professorn, »då den sker ^?™\^*J^£*^2T
min del anser jag läsningen av goda romaner såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
