- On this page / på denna sida
- Senare avdelningen
- Middagsmåltid. — Ragu på varjehanda.
- On this page / på denna sida
- Senare avdelningen
- Middagsmåltid. — Ragu på varjehanda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under aftonmåltiden sade översten till sin son: »Nå,
Karl, när var du lycklig nog att hitta på din Linnæa
borealis?»
Hurtigt svarade kornetten: »Just i dag, pappa!» tog
med detsamma upp sin plånbok och framtog därutur en
liten växt, i det han sade: »Denna lilla nordiska
blomma, som finnes, utom i Sverige och Norge, endast
i Schweiz och på ett berg i Amerika, har en alldeles
utsökt lukt, i synnerhet nattetid. Denna här börjar redan
torka, men luktar ännu gott — känn, Julie...»
»Kors, bästa Karl», ropade Julie, »den luktar ju
starkt malört!... eller nej... vad säger jag... den
luktar...»
»Malört!» sade bestört kornetten och såg litet flat på
sin malörtskvast. »Jag tog miste... jag har tappat, jag
hade...»
Översten log sarkastiskt. »Man måste bekänna», sade
han, »att den där Linnæa borealis är en högst kuriös
planta!»
Den som likväl ganska säkert snart fick veta något
mer angående Linnæa borealis, var hennes nåd. Mellan
mor och son rådde en så innerlig ömhet, att den enas
frågor ofelbart framkallade den andras förtroende, då
det ej gavs självmant. Av alla sina barn älskade hennes
nåd mest sin äldste son, ehuru hon ej ville tillstå,
att hennes hjärta gjorde mellan dem någon skillnad.
Han var av alla mest lik henne, så till anletsdrag, som
till hjärtats innerliga godhet. Dessutom hade den vård,
hon ägnat åt hans ytterst svaga och sjukliga barndom,
kostat henne en stor del av hennes egen hälsa och
krafter, och detta, kanske mer än allt annat, hade fästat
modershjärtat vid det barn, som blott genom så många
uppoffringar blivit bevarat. Vad som kostar oss så
mycket, det blir oss dyrbart. Även belönades hon nu
med den innerligaste sonliga ömhet.
Om hennes nåd visste av någon hemlighet, så hjälpte
det oss andra ej ur mörkret. Översten tycktes ej veta
mer än vi, ty han brukade ofta vid glatt lynne skämta
över botanik och Linnæa borealis, för vilka ord kornetten
fått en riktig förskräckelse och vilkas uttalande
han alltid sökte avbryta genom tillgripande av något
nytt samtalsämne, det första bästa.
Emellertid fortsatte han ostörd sina vandringar,
företog till och med genom närliggande trakter en liten
fotresa, som räckte omkring en vecka; sedan... dock härom
sedan.
Översten sade med sitt vanliga lugn: »Om fjorton
dagar skall den unge herrn till lägret, sedan håller honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
