- On this page / på denna sida
- Senare avdelningen
- Varför!
- On this page / på denna sida
- Senare avdelningen
- Varför!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stängda. Julie och Helena stodo med deras far i ett
fönster och slöto sig vid var ny blixt, var ny åskknall allt
närmare intill honom.
Jag gick in till den blinda. Hon satt på sin bädd, i
en lutande, sammanfallen ställning, uttrycksfull för
den högsta levnadströtthet, och sjöng med låg och
dyster röst:
Det är natt, det är natt!
Mitt öga är mörkt, mitt hjärta slår matt;
det längtar att vila.
Giv mig ro, giv mig ro
och rum i det hus, där maskarna bo,
o dödsängel bleka.
Låt mig insomna sött;
av vakor och gråt jag är, ack, så trött,
så trött av att leva!
Blir det morgon en gång,
och når till min grav den uppståndelsesång,
som kallar till livet...
Får jag skåda ditt ljus,
o strålande kung, och ur jordenes grus
min panna upplyfta...
O moder, o moder!
I hyllande armar
slut då den brottsliga,
ångrande dottern!
Lär henne bedja,
lär henne hoppas...
— — — — —
Giv henne ömhet,
giv henne vila!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
