- On this page / på denna sida
- Senare avdelningen
- Kornetten. Kornetten. Kornetten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kornetten. Kornetten. Kornetten.
»Hallå! det skallar genom skogen.»
Hallå! det skallar. Den jagade flyr och de jagande
följa. Vilket är villebrådet? En olycklig människa. Och
jägarna? Harmens, förtvivlans och raseriets furier. Hur
de driva! En makalös jakt! Den jagade flyr, men de
jagande följa. Hallå! Hallå! De släppa ej spåret,
de följa, de följa, genom tätaste skog, uppå dansande
bölja, över höjd, över dal, med gapande kval... vilja
sluka sitt rov... det gör lov efter lov... men ren mattas
dess fart... Hallå! Hallå! nu slutar det snart!
Framåt! Framåt! sporrade den förföljde sin
flåsande springare, som flög fradgande över häckar och
gärdesgårdar. Vild villervalla rasade i hans själ. Yrande
fram i ett moln av damm, sträckte han över landsvägen
genom dystra och skogbeväxta trakter, under det han
sökte döva varje känsla, varje tanke i sin själ, och lydde
blott det manande framåt! framåt! vilket dånade i vart
slag av hans febervilda pulsar.
Stugornas fredliga inbyggare, dem han, lik en
stormvind, susade förbi, sprungo förundrade fram i sina
dörrar, undrande: »Åcken var som skenade?» Och en
av dem (Stina Andersdotter i Korum) försäkrade sig
ha sett en hund och en hare komma fram, den ena ur
stugan, den andra ur skogen, och, sittande mitt emot
varann, med stirrande ögon betrakta den vilde ryttarn,
varefter de alldeles föryrade och försagda sprungo om
varandra, haren till stugan, hunden till skogs.
Den vilde ryttaren, kornett Karl, stannade ej förrän
vid porten av det oss redan bekanta skogshuset, kastade
sig av hästen och sprang uppför trapporna. Alla dörrar
i övre våningen voro låsta, allt var tyst. Han sprang
nedför trapporna. Alla dörrar i den nedre våningen
voro låsta, allt var tyst och dött. Han sprang över
gården och in i en liten flygelbyggning och ryckte upp en
dörr. Gnolande på en psalm, spinnande blår på en rock,
satt uti stugan en liten hoptorkad gumma.
»Var är herrskapet? Var är fröken Hermina?»
ropade den upphettade och nästan andlöse kornetten.
»Hä?» svarade blårgumman lilla.
»Var är herrskapet?» skrek med förgörande röst och
blick kornetten.
»Va ba?» svarade gumman, i det hon förnöjt stoppade
näsan i en liten snusask.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:36:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/familjen/0140.html
