- Project Runeberg -  Familjen H /
154

(1922) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Senare avdelningen - Te och supé

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sysselsatt med serveringen, — nu kom han med beslutsam
min rakt emot mig.

»Jag måste», sade jag, »gå och se efter om vi ha
månsken i afton.» (Vi hade sista dagen i nedan.)

Den stackars magistern kastade slutligen, med en
djup suck, blicken på små paltarna, vilka just voro
inbegripna i tårtan, och uppmanade dem att »göra snart
ifrån sig», emedan han ärnade visa dem schackpjäsernas
gång.

Översten som blåste på sitt te och småleende betraktade
rörelserna i det lilla sällskapet, upphov nu sin röst
och sade, i det han gav vart ord en ovanlig tonvikt:
»Jag har i dag hört berättas att vår granne, löjtnant
Arvid P., lär hos fröken Eleonora D. söka (och även
finna) tröst för en viss annan ung frökens obeständighet.»

O, vad Julie rodnade! Professor L. släppte sin bok
i golvet.

»Jag tror», fortfor översten, »att detta kan bli ganska
bra. Eleonora D. är tror jag en förståndig flicka, som
har reda på sig själv och förstår att på bästa sidan taga
andra. Arvid P. är ett gott parti för henne, och hon ett
gott parti för Arvid. Jag önskar dem all möjlig lycka!»

»Jag även!» sade halvhögt Julie och smög sig till sin
far, förtjust över att uti hans ord finna ett gillande av
hennes förlovnings upplösning. Hon såg på honom en
stund med ett uttryck, varuti hopp, glädje, ömhet och
tvivel omväxlade; men då hans blick, full av faderlig
mildhet, log mot hennes, lade hon sina armar omkring
hans hals och gav honom flera kyssar än jag kunde
räkna.

Professor L. slog armarna omkring sig själv (i
behov förmodligen att omfamna någon) och betraktade
den vackra gruppen med en blick... o huru vältalig är
icke stundom en blick!

»Giv mig ett glas vin, Beata!» ropade översten, »jag
vill dricka en glad och glädjebringande skål. Ett glas
svenskt vin, det förstås!»

(Vänlige läsare! Det var bärvin han menade, av
mig tillverkat. Förlåt detta mitt lilla skryt!)

Jag slog i åt översten.

»Din skål, min son Karl!» ropade han med strålande
blick.

I samma ögonblick klingade ett grant harpackord
melodiskt från rummet bredvid. En elektrisk stöt
tycktes härvid genomfara alla i vårt rum befintliga
personer, och en slags illumination tändes i allas ögon.
Kornetten ville springa upp, men kvarhölls av sin far, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:59:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/familjen/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free