- Project Runeberg -  Familjen H /
162

(1922) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Senare avdelningen - Förklaring - Sista upptåget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Baron K. försvann hastigt med sin fru ur Sverige.
De styrde sin kosa till Italien, där friherrinnan ville
göra ännu ett försök att blidka sin far. De väntade sig
att under denna resa kämpa med alla vidrigheter, som
brist och fattigdom kunna förorsaka, men det blev
för dem annorlunda. På flera ställen under vägen fingo de
röna ett, dem alldeles obegripligt, förekommande av
dem alldeles okända personer. I åtskilliga städer lågo
penningsummor tillreds för dem att upptaga — en god
ängel tycktes följa dem och vaka över dem. Friherrinnans
brev till sin dotter innehöllo dessa underrättelser.

»Det där allt är min mans verk», sade en dag till mig
hennes nåd med ett strålande uttryck av stolthet,
ömhet och glädje. »K. har varit hans fiende under deras
ungdomsår — och tillfogat honom mången oförrätt.
Fastän de sedan denna tid varit skilda åt, vet jag att
min man ej glömt det, ty glömma kan han ej — men
sådan är hans hämnd... Han är en ädel människa —
Gud välsigne honom!»

Jag sade: »Amen!»

Sista upptåget.



                                                                 I augusti 1830.

Änkefru prostinnan Bobina Bult satt i sin reskärra,
med tömmar och piska i sina fasta händer. Runt omkring
henne voro instoppade i hö en mängd viktualievaror i
påsar och byttor — mitt ibland dessa hennes goda vän
C. B. Vardagslag.

Augustikvällen var mild och vacker, vägen god, hästen
munter, och ändå såg det illa ut med fru Bobinas
framfart — ty framför henne körde med tomt lass en
ung bondgosse, som tycktes ha föresatt sig att pröva
hennes tålamod, i det han körde steg för steg med sin
vagn, hindrande oss att köra förbi därigenom att, då vi
vände åt höger, vände han åt höger, och då vi åt vänster
sökte komma om, var han där framför oss. Under allt
detta sjöng han av full hals visor av det mest obehagliga
innehåll, såg sig ofta om på oss och skrattade
försmädligt. Jag såg upp till fru prostinnan Bobina Bult,
ty jag är (gunås!) ett litet fruntimmer, och hon är
högväxt och rak och bastant som ett mastträd, och jag
märkte, huru hennes underläpp sköt fram på ett sätt,
som jag visste betydde vrede, såg hennes haka och
hennes nästipp färga sig högröda samt de små grå ögonen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:36:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/familjen/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free