Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - INLEDNING - Fryxells moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då den siste fordringsegaren blifvit till sista
skärfven betalad. Då prostinnan den dagen med
glädjestrålande ögon inträdde i mannens arbetsrum,
hållande den öfverkorsade reversen i sin hand, reste
sig denne från skrifbordet och slöt henne i sina
armar sägande: »Eva, du är min goda engel! du
har räddat mig från förtviflan och vanära. Gud
välsigne dig!»
Hustrun fick fortfarande sköta affärerna och
gjorde det med sådan framgång, att hon kunde
gifva barnen en efter dåtidens förhållanden god
uppfostran och derjemte hålla ett gästfritt hus,
om hvilket en bland umgängesvännerna, en
gammal militär, något sjelfsvåldigt rimmade:
»Trånga hyddor och låga tak,
Men fylda kannor och mycken mat.»
“Djupa sjöar, höga fjäll,
Mörka skogar, ljusa gärden
Ligga kring ett litet tjäll,
Bortgömdt från den stora verlden.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
