Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fryxells författarskap i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon en »Blåsippa», som hon föreläste tillsammans
med Atterboms »Linnea, Blåklinten» m. fl., och den
hon recenserade med samma skärpa som dessa.
Mycket roade henne det försvar, ja den beundran,
Atterboms dyrkare egnade hennes opus och deras
förlägenhet, då mystifikationen upptäcktes.
Fryxells medfödda ovilja mot allt dunkel, all
onatur, alla tomma fraser hade troligen stegrats
genom den osparda men lönlösa möda, han i
tidigare år gjort sig att förstå fosforistemas
filosofiska afhandlingar. Nyss kommen från landet, ung,
oerfaren och anspråkslös, trodde han då, att
orsaken härtill låg ej hos Nya Skolan utan hos
honom sjelf. Längre fram och med klarnad blick
och stadgade åsigter bedömde han förhållandet
annorlunda; och helt visst erfor han en känsla af
tillfredsställelse, då han trettio år senare fick i
sina litterärhistoriska Bidrag framhålla Nya Skolans
hufvudförbryllande spekulationer, hvilka i hans
ungdom gjort honom så mycken vedermöda.
Oaktadt ofvannämnda missbelåtenhet med
vissa Geijers afhandlingar och en stor del af
Atterboms poesi och prosa, hyste Fryxell dock en
liflig beundran för andra deras skapelser. Eget
nog har han uttryckt några sina innerligaste
känslor och stämningar just med Atterboms ord (Se
t. ex. sid. 37). Snillet, renheten, värmen och
ädelheten af Geijers skriftställeri beundrade han på
det högsta: att deremot Geijers historia ej
särdeles skulle slå an på honom, en »matter of
facts»-man; samt att Geijers resonnement om historisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
