Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fryxells författarskap i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som vi sett, hyste Fryxell liksom de flesta
empiriskt anlagda personer, t. ex. skalderna
Kellgren och Tegnér samt ett stort antal naturforskare,
hvarken sympati, förtroende eller beundran för
den spekulativa filosofiens idkare och system. Han
sade stundom rent ut: »kan någon säga mig, hvad
de berömda tyska filosoferna uträttat för godt
under de sista 100 åren?» Men fastän han
förbisåg den filosofiska transcendensens vigt och värde
och fäste föga afseende vid den osinliga
tillvaro, tankesystemen öppna för menniskoanden,
omfattade han dock fullt och varmt den religiösa
transcendens, som Kristus genom sin lära om en
faderlig Gud och personlig odödlighet testamenterat
åt menskligheten. Hans barndomsminnen och hans
historiska forskningar hade lärt honom inse
religionens verldshistoriska betydelse; — eget nog, att
denna forskning ej äfven för honom uppdagat
filosofiens! Han var af naturen religiöst anlagd,
men ehuru med värma omfattande kristendomen,
hade han dock i allmänhet lika litet sinne för
teologiska som filosofiska system. Såväl den
religiösa som den anti-filosofiska rigtningen gjorde sig
redan tidigt hos honom gällande, såsom
nedanstående hans anteckning visar:
»Sommaren 1816 inträffade en händelse, som
blef af mycken inverkan på min hela framtida
själsrigtning. Jag hade sedan 1813 läst åtskilligt
af den Schellingianska filosofien; af Geijers och
fosforisternas bemödanden att bevisa treenigheten,
Kristi menniskoblifvande, enheten mellan frihet
och nödvändighet m. m. Med bästa vilja att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
