Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fryxells författarskap i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställa sig på en bred bas; som i sin ungdom talat
mot presterskapets skiljande från den offentliga
undervisningen*), för honom var denna sakernas
vändning dubbelt nedslående**).
För en rätt uppfattning af Fryxells
skrift-ställarbana är af vigt att kasta en blick på
hufvud-strömningarna inom hans samtids allmänna och
lärda bildning. Nya skolans reaktionära åsigter
rörande skolfrågan och Fryxells opposition mot de
samma äro förut omtalade. Fryxell har sjelf
fram-stält de förhållanden, som föranledde hans
uppträdande med skrifterna om
Aristokrat-fördöman-det, samt sin strid mot ultra-rojalismen,
densammas orsaker och utbildning. Likaså är omtalad
den till chauvinism urartade ultra-patriotism,
hvil-ken Fryxell sökte motarbeta. Denna är dock icke
något utmärkande drag för hans landsmän och
samtid, utan en ensidighet, som hittills vidlådit
alla nationer och tidehvarf. Författare, som trotsa
denna fördom, måste vara beredda på klander och
ovilja. Deremot torde öfverskattning af krigarära
och underskattning af arbetets ära vara ett mer
än vanligt utbildadt karaktersdrag hos svenska
folket; ett drag, som ej blott tillhör
national-lyn-net, utan ock blifvit fostradt och närdt, dels genom
*) Försök att närmare bestämma frågan om
undervisningsverkens reform, sid. 10—14.
**) Sina religiösa och kyrkliga åsigter i allmänhet och
särskildt rörande vissa stridspunkter har Fryxell fullständigast
framstält i 9:de häftet af Bidrag till Sverges Litteraturhistoria
samt i bref till Wieselgren omkring 1858 och till v. Beskow 1851.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
