Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fryxells författarskap i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lismen, hvilken Fryxell i flere fall ogillade. Alla
dessa förenade omständigheter hafva hos många
Fryxells samtida vitterhets-idkare och
vitterhets-älskare, i synnerhet inom hufvudstaden, alstrat ett
åskådningssätt och en smakrigtning mycket olika
hans, och hvilka förnämligast stötte sig på hans
strängt ethiska uppfattning, som aldrig mildras af
sedlig indifferentism, antingen denna härrör från
estetisk skönhetsdyrkan, från snille- och kraftdyrkan
eller från determinismens läror om menniskans
uteslutande beroende af jrttre och inre
omständigheter, hennes ofrihet och otillräknelighet. Dessa
tendenser eggade Fryxell till opposition, just ej
mot enskilda men mot det hela, på samma gång
de beredde en mot honom ogynnsam opinion.
Inom lärda verlden hade han ej heller
mycken sympati att vänta. Han tillhörde ingen af
högskolorna och hade dessutom stött sig med
den klassiska bildningens representanter genom
sitt anfall mot latin-herraväldet. Han var
likgiltig för filosofi och fäste intet afseende vid den
Boströmska statsläran, hvilken djupt inverkat på
hans samtids yngre häfdateckning. Hur strängt
Fryxells politiska och historiska åsigter på detta
håll bedömdes, kan synas af den skarpa kritiken
i Nordisk Tidskrift för 1869*) öfver Laboulayes
och Stuart Mills frisinnade statsläror, hvilka i
väsentliga fall öfverensstämma med Fryxells.
Pertill kom, att den deduktiva rigtningen inom nu-
*) Sid. 401. Dessa filosofens, till envälde lutande läror,
hafva blifvit mildrade af historikern ex professo. Se Svensk
Tidskr. 1870 sid. 129, 131.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
