Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fryxells författarskap i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sten blott gälde en vetenskaplig fråga, och att
han sjelf ansåg “svenska adelns blott på börd
grundade representationsrätt böra försvinna“ ’), hade
han dock genom dessa skrifter retat och aflägsnat
sina naturliga bundsförvandter och måste bära
följderna, Men ej ens detta sjelfständiga
uppträdande, ej ens modet att genom Karl den tolftes
historia trotsa en mägtig allmän mening kunde befria
honom från insinuationen att genom frihetstidens
försvar vilja tillsmickra sig folkgunst2).
Mer än alla yttre omständigheter har dock
Fryxells egen personlighet bidragit att inleda
honom i litterära strider, och detta ehuru han i
enskilda lifvet var - fridsamheten sjelf. Född
optimist, trodde han på mensklighetens framåtskridande,
och att ett kraftigt befordringsmedel härtill vore
kännedomen om förgångna slägtens öden. Med
förtroende till förståndets förmåga att råda öfver
menniskornas gerningar, antog han, att, då de
klart insett olycksföljderna af ett visst
handlingssätt, de skulle i allmänhet taga sig till vara för
att upprepa det. Han sade ofta: »Om ej denna
generation, som är uppvuxen i fäderneärfda
fördomar, kan taga varning af Sverges olycksöden
under Karl den tolfte, så skall väl dock ett
kommande slägte inse förderfligheten af hans
ändamåls-lösa krig». Denna tro på mensklighetens
perfekti-bilitet och förståndets herskarekraft förlänade
honom ännu i ålderns höst en ungdomlig optimism,
livilken ingaf håg och mod att angripa och trotsa
’) Se Arist. Förd. häft. 1. Sid. 4.
2) Sv. Tidskr. 1870. Sid. 358.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
