- Project Runeberg -  Fanatismen /
47

(1855) [MARC] Author: Walter Scott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47

han sig på knä och anropade Himlen för den Jidande Skottska
Kyrkan, i det han bad att de mördade heligas och Martyrernas
blod måtte vara tacknämligt i Herrans åsyn, samt att den
Allsmäktiges sköld skulle utsträckas öfver den förskingrade
qvar-lefvan, som för Hans namns skull voro inbyggare i vildmarken.
Hämd — snar och fullkomlig hämd på förtryckarne, utgjorde
slut-bönen i hans andaktsöfning, som han höll högt, på ett starkt
och kraftigt språk, hvilket blef ännu uttrycksfullare genom
Skriftens Österländska talesätt.

Sedan han slutat sin bön uppsteg han, och följde
Morton ned i stallet, der Vandraren — för att gifva Burley en
benämning, som ofta begagnades för att utmärka hans sekt —
började göra sin häst i ordning till resans fortsättande. Sedan
djuret blifvit sadladt och betsladt, bad Burley Morton följa
sig ett bösshåll in i skogen och föra honom på rätta vägen för
att komma till mossarna. Morton gaf beredvilligt sitt samtycke
dertill, hvarpå de en stund under tystnad vandrade under
skuggan af några ståtliga gamla träd, i det. de följde ett slags
naturlig stig, som efter att ungefär en half mil hafva gått genom
en skogsmark, förde dem till den kala och vilda nejd, som utbreder
sig ända till foten af bergen.

Slutligen frågade Burley plötsligt Morton, "Om de ord
han yttrat i går afton burit frukt i hans själ?"

Morton svarade, "Att han förblef af samma åsigt som
förut, och var besluten att åtminstone så länge som möjligt
förena en god Kristens pligter med en laglydig undersåtes."

"Med andra ord," svarade Burley, "ni önskar tjena både
Gud och Mammon — ena dagen bekänna sanningen med edra
läppar och den andra på en syndig och tyrannisk öfverhets
befallning med vapen i händerna utgjuta deras blod, som för
sanningens skull afstått från allt? Tänker ni," fortfor han,
"vidröra beck och förblifva obefläckad? blanda er i illasinnades,
papisters, prelatisters, fritänkares och bespottares leder, dela
deras förlustelser, hvilka äro liksom spis-offer hvilka frambäras för
afgudar; ja, kanske pläga umgänge med deras döttrar, liksom
Guds söner med menniskors döttrar, i verlden före syndafloden,
och likväl vara fri från besmittelse? jag säger er att all
gemenskap med Kyrkans fiender är den förbannade sak som Gud
hatar! Vidrör ej — smaka ej — handtera ej! Gräm dig ej,
unge man, liksom du ensam vore kallad att bekämpa dina
köttsliga böjelser och afstå från de nöjen som äro en snara för din
fot. — Jag säger dig, att Davids son ej förkunnat något bättre
öde öfver hela menniskoslägtets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:36:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fanatism/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free