Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
sade Milnwood i sitt hjertas bedröfvelse. "Jag kan inte förmå
mig att afstå pengarna, som jag så många gånger genomräknat,
åt de skälmarna."
"Då måste jag sjelf göra det, Milnwood," sade
hushållerskan, "eller också se alltsammans gå till sköflings. — Min
husbonde, sir," sade hon till Bothwell, "kan inte tänka på att ta’
tillbaks någonting af en hederlig herre, som ni, utan ber er
behålla pengarna och bli’ sä beskedlig emot hans brorson som ni
kan, samt inte låta oss umgälla en gammal kärings galna prat,;7
—» härmed vände hon sig häftigt till Mause, för att hålla sig
skadeslös för det bemödande det kostat henne att antaga ett
vänligt uppförande emot soldaterna — "en gammal förryckt
whig-kona, som, — må den onde ta’na — aldrig varit i huset
förrän i går aftons, och som aldrig ska’ stiga öfver vår tröskel
igen, bara jag en gång väl fått henne ut härifrån."
"Jo, jo," sade Cuddie, "jag kunde väl tro att det skulle
gå så. Jag visste att vi skulle stå på bar backe igen, så fort
ni finge tala tre ord å rad. Jag var säker på att det skulle
bli’ slutet på visan, mor."
"Tyst, mitt barn," sade hon, "och knota ej öfver korset
— stiga öfver deras tröskel? minsann jag nå’nsin ska’ stiga
öfver den. Det ä’ ej något tecken på deras dörrträd, att
döds-engeln skall gå förbi den. De skola ännu få känna hans
straffande hand, som tänka så mycket på det skapade, och så litet
på Skaparen — så mycket på verldsliga ägodelar, och så litet
på ett brutet förbund —■ så mycket på de små bitarna af gul
mull, och så litet på Skriftens rena gull — så mycket på
deras egna fränder och vänner, och så litet på de utvalda som
äro profvade med förföljelse, fångenskap, martering,
halshuggning, hängning och stegling, förutom de hundratals som blifvit
jagade från sina egna boningar till ödemarker, bergshålor,
mossar, gungflyar och kärr, för att der höra ordot liksom bröd ätet
i hemlighet."
"Hon håller på med Covenantet nu, Sergeant; ska’ vi inte
ta’ henne med oss?" sade en af soldaterna.
"Anfäkta dig," sade Bothwell afsides till honom, "kan du
inte förstå att hon är bättre der hon är, så länge det finns en
aktningsvärd, vederhäftig, penning-mäklande godsägare, som Mr
Morton af Milnwood, hvilken har råd att plikta för hennes
förbrytelser. Låt den gamla modern flyga för att föda upp en
annan kull; hon är för seg för att duga till någonting sjelf. —
Ännu en skål," utropade han, "för Milnwood och hans hus, och
för vårt nästa glada möte med honom — hvilket jag tror ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
