Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
andra skulle hafva underhållit mig som deras bravo, derföre att
jag förstår handtera sabeln — och här och der fanns det
en —• som när bättre sällskap inte stod att få, ville gjort mig
till sin sup-kamrat, emedan jag kan tömma mina tre buteljer vin
å rad. — Men jag vet inte hur’ det kom sig, att när fråga var
att välja mellan tjenst och tjenst hos slägtingar, jag föredrog
min kusin Carls, såsom den hederligaste af dem alla, ehuru
lönen är temligen klen och livréet långt ifrån lysande."
"Det är en skam, en brinnande skandal," sade Lady
Margaretha. "Hvarför vänder ni er inte till Hans Majestät sjelf?
han kan ej annat än bli’ förvånad att höra det en telning af
hans höga familj — "
"Jag ber er om förlåtelse, Madame, "afbröt Sergeanten
henne, "men jag är en rättfram soldat, och jag hoppas ni
ursäktar mig då jag säger, att Hans Majestät är för mycket
upptagen med att inympa afläggar för egen räkning, för att
underhålla dem, som planterades af hans farfars farfar."
"Nå godt, Mr Stuart," sade Lady Margaretha, "men en
sak måste ni låfva mig -— stanna qvar på Tillietudlem öfver
natten; jag väntar i morgon hit er Öfverste, den tappre Claverhouse,
till hvilken Konungen och landet stå i så stor förbindelse för
hans bemödanden emot dem, hvilka vilja vända upp och ner
på verlden. Jag skall tala med honom om er skyndsamma
befordran, och jag är säker på att han för väl inser, både hvad
man är skyldig det blod, som flyter i edra ådror, och en
begäran af ett fruntimmer, som blifvit så högligen utmärkt af Hans
Majestät som jag, för att ej draga försorg om er, bättre än som
hittills varit fallet,"
"Jag är ers Nåd på det högsta förbunden, och skall visst
stanna qvar här med min fånge, eftersom ni önskar det,
isynnerhet som jag derigenom snarast kommer i tillfälle att
framställa honom för Öfverste Grahame, och erhålla hans vidare
befallningar rörande den unga dansmästarn."
"Hvem är er fånge, om jag får fråga?" sade Lady
Margaretha.
"En ung man af den bättre klassen här i orten, som
varit nog oförsiktig att beskydda en af Erkebiskopens mördare och
hjelpa den hunden på flykten."
"O, skam öfver honom!" sade Lady Margaretha; "jag är
blott alltför benägen att förlåta de oförrätter jag sjelf lidit af
dessa skurkar, ehuru några af dem äro sådana, Mr Stuart, att
de ej lätt kunna glömmas; men de som vilja skydda
gernings-männen till ett så grymt och öfverlagdt mord, föröfvadt på en gam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
