Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XII - Kapitlet XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
större uppmärksamhet, såg åter på Edith och varseblef tydligt
en förvirring, som hon ej längre kunde dölja.
"Jag tror," sade han efter ett ögonblicks dyster tystnad,
"att det är samma unga herre som vann priset vid målskjutningen.
"Det kan jag inte med visshet svara på," sade Edith —
"ehuru jag nästan tror att detta ej är fallet," fortfor hon, i
det hon knappt visste hvad hon sade.
"Det är han," sade Evandale med bestämdhet; "jag
känner fullkomligt igen honom. En segrare," fortfor han något
högdraget, "borde väckt ett djupare deltagande hos en vacker
åskådarinna."
Han vände sig derpå från Edith och gick fram till
bordet, vid hvilket Claverhouse nu satt sig, der han stödande sig
på sitt svärd ställde sig på litet afstånd, en tyst, men ej
likgiltig åskådare af hvad som föregick.
KAPITLET XIII.
Svartsjukan, akta er för den ers Pfåd !
SHAKSPEARE.
För att förklara det djupa intryck, som de få afbrutna
meningarna af det nyss anförda samtalet gjorde på den olyckliga
fången af hvilken de afhördes, är det nödvändigt att nämna något om
hans föregående själstillstånd, samt om uppkomsten af hans
förbindelse med Edith.
Henrik Morton var en af dessa rikt begåfvade naturer,
hvilka äga ovanliga själs-anlag, till en af ägaren sjelf ej anad
grad. Af sin fader hade haa ärft ett okufligt mod, samt en
fast och oöfvervinnelig afsky för både religiöst och politiskt
förtryck; och hans enthusiasm var obefläckad af fanatiskt
tros-nit och osyrad af den Puritanska andans trumpenhet. Hans
sinne hade blifvit befriadt derifrån, dels genom de verksamma
bemödanderna af hans eget förträffliga förstånd, dels genom
hans täta och långa besök hos Major Bellenden, der han kom
i tillfälle att råka en mängd gäster, hvilkas samtal lärde honom
att redlighet och menniskovärde ej äro inskränkta till något
visst slags trosbekännelse.
Farbrodens smutsiga sparsamhet hade lagt många hinder
i vägen för hans uppfostran, men han hade så till vida
begagnat sig af de tillfällen som erbjödo sig, att så väl hans lärare
som hans vänner förundrade sig öfver hans framsteg under så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
