- Project Runeberg -  Fanatismen /
133

(1855) [MARC] Author: Walter Scott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133

mor min, stackars kräk, kunde inte hålla sin gamla tunga, och
nu få vi sannolikt båda plikta för’et."

"Er mor är således också deras fånge?" sade Morton, som
knappt visste hvad han sade.

"Ja, minsann ä’ hon så, och rider der bakom er, alldeles
som en brud bredvid den der gamla prest-karlen, som de kalla
för Gabriel Kettledrummle — och för min del såge jag gerna,
att han varit inne i en kittel eller en trumma också! *) Ni ska’
veta, att vi ej väl blifvit jagade utom Milnwoods portar, hvilka
er onkel och hushållerskan slogo igen och riglade efter oss,
som vi haft pesten på våra kroppar, förrän jag sa’ till mor,
’Hvad ska’ vi nu ta’ oss till, för hvartenda hål och vrå i hela
trakten lär vara tillstängd för oss nu, se’n ni förolämpat gamla
hennes Nåd och gjort att ryttarne tagit fast unga Milnwood?’
— Då sa’ hon till mig, ’Fäll inte modet, utan omgjorda dig
till dagens stora verk och afgif ditt vittnesbörd som en man på
Förbundsens berg."

"Och derpå begaf ni er till någon konventikel, gissar jag?"
sade Morton.

"Vänta ska’ ni få höra," fortfor Cuddie. — "Nå väl, jag
visste just inte hvad jag stort bättre kunde göra, så att jag gick
med henne till en gammal galen käring som hon sjelf, der vi fick
oss litet vatt-väliing och hafrebröd, och mången lång bön läste
de och mången psalm sjöngo de, innan de läto mig gripa
verket ann, fast jag var nästan utsvulten af förargelse. Och se’n
hade de upp mig i grå-dagningen, och jag måste vanka åstad
med dem, antingen jag ville eller inte, till en stor församling
af deras folk vid Miry-sikes, och der höll den här menniskan
Gabriel Kettledrummle på att skräfla för dem på
back-sluttnin-gen, om att upphöja sitt vittnesbörd och tåga ned till
slagningen vid Ramoth Gilead eller något dylikt ställe. Ja, det var
ord och jnga visor, må ni tro, Mr Henry! Ni skulle kunna
ha’ hört honom på en mils afstånd med vinden — Han råmade
som en ko på en fremmande mjölknings-plats. — Godt, tänkte
jag, det finns intet ställe här på orten, som de kalla för Ramoth
Gilead det måtte vara nå’nstans i den vestra bergsbygden,
och innan vi komma dit, ska’ jag nog laga mig undan med mor
min; ty jag har inte lust att ränna min hals i snaran för
någon Kettledrummle i hela landet, — Nå," fortfor Cuddie, i det
han tröstade sig med att omständligt omtala sina missöden

*) Namnet Kettledrummle betyder ordagrannt öfversatt Kittel—
trumma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:36:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fanatism/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free