Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
"Dessa karlar," sade Major Allan, som var en gammal,
erfaren officer, "äro tre eller fyra emot en — jag skulle ej
bry mig stort derom på ett öppet fält; men de innehafva en
ganska fruktansvärd ställning, och tyckas ej ha’ någon lust att
lemna den. Jag tror derföre, med all aktning för Kornett
Gra-hame’s mening, att vi böra draga oss tillbaka till Tillietudlem,
besätta passet mellan bergs-trakten och slättlandet, samt skicka
efter förstärkning till Lörd Ross, som ligger i Glasgow med ett
infanteri-regimente. På det viset afskära vi dem från vägen öfver
Clyde, och nödga dem att antingen komma fram ur sitt tillhåll
och ge oss batalj på hyggliga vilkor, eller, om de qvarstanna
här, skola vi anfalla dem så fort infanteriet stött till oss, så att
vi blifva i stånd att uppträda med eftertryck bland dessa kärr,
diken och gungflyar."
"Bah!" sade den unga Kornetten; "hvad betyder en fast
ställning, då den endast försvaras af en hop predikande,
psalmsjungande käringar."
"En man torde ej fäkta sämre för det," genmälte
Major Allan, "att han ärar både sin Bibel och sin Psaltare.
Dessa karlar komma nog att visa sig hårdnackade som stål;
jag känner dem se’n gammalt."
"Deras nästoniga Psalmsång, påminner vår Major om
kappränningen vid Dunbar*)."
"Hade ni varit med vid den kappränningen unge man,"
sade Allan, "skulle ni ej behöft någonting för att påminna er
derom, om ni än lefvat aldrig så länge."
"Tyst, tyst, mina herrar," sade Claverhouse, "detta är eft
olämplig ordvexling. — Jag skulle tycka bra om ert råd,
Major Allan, om våra fördömda patruller — hvilka jag skall låta
tillbörligt afstraffa — i tid skaffat oss underrättelse om
fiendens antal och ställning. Men sedan vi en gång visat oss för
dem i slagtordning, skulle Lif-gardets återtåg tydas som en grof
räddhåga och bli’ lösen till en allmän resning i hela vestra
bergstrakten, i hvilket fall jag försäkrar er, att så långt ifrån att
kunna räkna på någon hjelp från Mylord Ross, jag skulle hysa
mycken farhåga för, att han blefve kringränd innan vi kunde stöta
till honom eller han till oss. En reträtt skulle hafva
fullkomligt samma förderfliga verkan på Konungens sak som en
förlorad slagtning — och hvad åtskillnaden mellan fara och säker-
*) Den delen af de Skottska Presbyterianerna, som efter Carl I:s
halshuggning antogo sig konungamaktens sak, besegrades år 1650 af
Cromwell vid Dunbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
