Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•177
egna försvarsmedel emot en här, som varit stark nog att hafva
slagit Claverhouse och hans förträffliga trupper.
"Ve mig! ve mig!" utropade hon; "hvad båtar oss allt
hvad vi kunna göra, svåger? — livad skall vårt motstånd gagna
till, annat än att bringa ett säkert förderf öfver detta hus och
det stackars barnet Edith; för Gud skall veta, att jag inte
tänker på mitt eget gamla lif."
"Se så, svägerska," sade Majoren, "ni får inte bli’
nedslagen; slottet är fast, rebellerna okunniga och illa utrustade;
min broders hus skall ej bli’ förvandladt till något tillhåll för
tjufvar och rebeller, så länge gamla Miles Bellenden finns i det.
Min arm är svagare än den varit; men jag tackar mina gamla
grå hår, att jag ännu har någon krigskunskap i behåll. Här
kommer Pike med underrättelser. — Hvad nytt, Pike? — En
annan Philiphaugh-affär, eh?"
"Ja, ja," sade Pike lugnt, "en total förskingring. — Jag
trodde väl också i morse att föga godt skulle komma af deras
ny-uppfunna sätt att bära sina karbiner i häng-remmar."
"Hvem råkade du? — Af hvem fick du underrättelserna?"
frågade Majoren.
"Ah, af mer än ett halft dussin dragoner, som redo som de
ridit i kapp om hvilken som först skulle hinna till Hamilton,
och hvem som än må vinna slaget, nog vinna de i kappränningen."
"Fortfar med edra tillrustningar, Harrison; skaffa in er
ammunition och låt döda boskapen. Skicka ner till köpingen
efter alla lifsmedel ni kan komma öfver. Vi få inte förlora
ett ögonblick. — Gjorde inte Edith och ni, svägerska, bäst i
att bege er till Charnwood, medan vi ännu äro i stånd att
skicka er dit?"
"Nej, svåger," sade Lady Margretha, i det hon såg
mycket blek ut, men talade med det största lugn; "eftersom det
gamla huset skall försvaras, vill jag stå mitt kast med det. Jag
har flytt från det två gånger i mitt lif, och alltid funnit det
röfvadt på dess tappraste och bästa när jag återkommit. Jag
skall derföre stanna qvar nu, och sluta min pilgrimsfärd i det."
"Det torde på det hela äfven vara det säkraste både för
Edith och er," sade Majoren; "ty whiggarna skola resa sig hela
vägen häremellan och Glasgow, och göra er resa till, och ert
vistande vid Charnwood högst osäkert."
"Ja, det är sagdt då," sade Lady Margretha; "och som
ni, kära svåger, är inin aflidne mans närmaste blodsförvandt,
öfverlemnar jag åt er förmedelst denna sinnebild," — härvid
räckte hon honom den aflidne Grefvens af Torwood vördnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
