Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•203
ningar sedan pardon blifvit begärd, eller till mord utan
förutgån-get förhör; och ni kan vara förvissad om, att jag skall motsätta
mig dem med både hjerta och hand, antingen de försökas af
våra egna anhängare eller verkställas af fienden."
Balfour vinkade otåligt med handen.
"Du skall snart finna," sade han, "att det halsstarriga och
hårdhjertade slägte hvarmed vi hafva att göra, måste agas med
skorpioner innan deras hjertan blifva förödmjukade och de
emottaga straffet för sin orättfärdighet. Det ordet är utgånget emot
dem, — ’Jag skall låta komma öfver eder ett hämde-svärd, det
mitt förbund hämna skall.’ Men hvad som sker, skall ske med
allvar och urskillning, såsom den vördige Jakob Melvin gjorde,
då han verkställde domen öfver tyrannen och förtryckaren,
Kardinal Beaton."
"Jag måste tillstå för er," svarade Morton, "att jag hyser en
ännu större afsky för kallblodig och öfverlagd grymhet, än för
den som begås i tros-ifverns och vredens hetta."
"Du är ännu blott en yngling," svarade Balfour, "och
har ej lärt huru lätta några droppar blod äro i vågskålen, i
jemförelse med tyngden och vigten af detta stora nationella
vittnesbörd. Men var obekymrad; du skall sjelf få rösta och
dömma i dessa saker; och vi torde måhända få föga anledning att
tvista derom."
Med detta medgifvande nödgades Morton för det
närvarande åtnöja sig, hvarpå Burley aflägsnade sig, i det han rådde
honom att lägga sig och skaffa sig någon hvila, emedan hären
sannolikt påföljande morgon komme att bryta upp.
"Och ni," sade Morton, "ämnar ni ej också gå till hvila?"
"Nej," sade Burley, "mina ögon få ej ännu veta af någon
sömn. Detta är ej en sak som får behandlas obetänksamt; jag
måste ännu ombestyra valet af krigsråds-utskott och skall komma
till er i tid i morgon bittida, för att kalla er till dess
öfverläggningar."
Han gick derpå sin väg och lemnade Morton åt hvilan.
Stället der han befann sig var ganska passande för detta
ändamål, såsom varande en väl skyddad vrå, under en hög klippa,
och den mängd mossa hvarmed marken var öfvervuxen, utgjorde
en rätt mjuk bädd för en som utstått så många mödor och
bekymmer. Morton insvepte sig i den dragonkappa han ännu
bar, utsträckte sig på marken och hade ej länge öfverlemnat
sig åt sina sorgliga betraktelser öfver landets ställning och sin egen
belägenhet, innan han befriades från dem genom en djup och
gund sömn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
