Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XXX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 71
tiska skäl, såsom det bästa sättet att injaga skräck hos
Presby-terianismens anhängare, samt helt och hållet utrota denna sekt.
Dessa två Generalers närvaro, af hvilka han kände den
ena personligen och den andra af beskrifning, syntes Morton
som ett dåligt förebud för utgången af hans beskickning. Men
oaktadt sin ungdom och oerfarenhet, och det ogynnsamma
emottagande hans förslag sannolikt skulle komma att röna, gick han
likväl dristigt fram till dem, så snart han fick tecken dertill* fast
besluten att hans lands och hans stridskamraters sak ej skulle lida
af att blifvit anförtrodd åt honom. Monmouth emottog honom
med den intagande artighet, som åtföljde hans ringaste handling;
Dalzell betraktade honom med en sträng, dyster och otålig
mine; och Claverhouse helsade på honom som en gammal bekant,
med en böjning på hufvudet och ett spefullt leende.
"Ni kommer från dessa beklagansvärda menniskor, sir," sade
Hertigen af Monmouth, "och ert namn är, som jag tror,
Morton; vill ni vara god säga oss ert ärende."
"Det innehålles, Mylord, i den besvärs- och böneskrift,
som jag förmodar Mylord Evandale öfverlemnat i Ers Nåds
händer," svarade Morton.
"Han har gjort det, sir," svarade Hertigen, "och jag har
hört af Lörd Evandale, att Mr Morton förhållit sig med
mycken hofsamhet och ädelmod under dessa olyckliga stridigheter,
hvarföre jag ber honom emottaga min tacksägelse."
Morton märkte i detsamma Dalzell förtrytsamt skaka på
hufvudet och hviska någonting i örat på Claverhouse, som
besvarade det med ett småleende och en höjning på ögonbrynen,
som likväl var så svag, att den var nästan omärklig. Hertigen
upptog böneskriften ur sin ficka, i det den medfödda
välvilligheten af hans lynne, samt hans öfvertygelse om att
petitio-närerna ej begärde mer än som var deras rättighet, befann sig i
synbar strid med hans. önskan att upprätthålla Konungens
myndighet och foga sig efter de strängare åsigterna hos dem, hvilka
blifvit ställda vid hans sida både för att kontrollera och råda
honom.
"Det finnes förslag i detta papper, Mr Morton, rörande
hvilkas lämplighet jag för det närvarande måste afstå från att
afgifva något yttrande. Några af dem synns mig likväl billiga
och rättvisa, och ehuru jag ej har några bestämda föreskrifter
ifrån Konungen rörande denna sak, så försäkrar jag er likväl,
Mr Morton, och ger er mitt heders-ord på, att jag skall lägga
mig ut för er hos Hans Majestät, och använda allt mitt
inflytande för att förmå honom att afhjelpa edra besvär. Men ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
