Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för närvarande dölja min tillvaro för hvar och en utom för er;
och hvad Milnwoods egendom beträffar, så är den i goda händer."
"I goda händer, barn!" upprepade Ailie; "jag vill väl ej
tro att ni menar mina? Räntorna och jordbruket ä’ bara ett
ledsamt bestyr för mig, och jag ä’ för skröplig att ta’ mig en
man, fast skrifvaren Wylie Mactrickit varit mycket enträgen och
mycket artig; men jag ä’ en för gammal katta att dra’ strå för.
Han kan inte lura mig, som han gjort med så många andra.
Och se’n trodde jag alltid att ni skulle komma tillbaks, och jag
skulle få min nypa mjöl och min skål mjölk, och hålla allting
i skick åt er, som jag bruka1 göra i er stackars farbrors tid,
då det blefve tillräckligt nöje för mig att se er trifvas och
sköta er — Ni har säkert lärt er det i Holland, för jag har
hört sägas, att de ska’ vara idogt folk der — men ni lär väl
vilja föra större stat än stackars gamla Milnwood, som nu ä’
borta, och jag skulle inte heller säga någonting om att ata färsk
köttmat så ofta som kanske tre gånger i veckan — det gör
att man inte får så mycket väder i magen."
"Vi skola tala om allt det der en annan gång," sade
Morton, förvånad både öfver den storartade frikostighet, som i
Ailies tankar och handlingar blandades med en till vana
blef-ven hushållsaktig snålhet, samt öfver den sällsamma kontrasten
emellan hennes sparsamhets-kärlek och likgiltighet för
sjelf-för-värf. "Ni skall veta," fortfor han, "att jag är här på orten
endast på ett par dagar, i en för styrelsen.vigtig angelägenhet,
och derföre ej ett ord om att ni sett mig, Ailie. Jag skall
vid något annat tillfälle närmare underrätta er om mina skäl
och afsigter."
"Låt så vara då, mitt hjerta," svarade Ailie; "jag kan tiga
med en hemlighet lika bra som någon ann’, och det visste nog
gamla Milnwood, salig menniskan; ty han sa’ för mig hvar han
hade sina pengar, och det ä’ något, som de flesta söka hålla så
hemligt sonr möjligt. — Men kom, kära barn, så att jag får
visa er ek-förmaket hur’ fint det ä’ hållet, alldeles som ni varit
hem väntad hvar dag — Jag har inte låtit någon annan än jag
sjelf städa det. Det var ett slags förströelse för mig, fast
tårarna ibland kom mig i ögona, och jag sa’ för mig sjelf, ’Hvad
tjenar det till att bråka mera med spiselgaller, och mattor och
kuddar, och de många messings-stakarna? för den kommer ju
ändå aldrig hem, som de med rätta tillhöra.’"
Med dessa ord drog hon honom med sig till detta
son-dum sanctorum, hvars fejande och putsande var hennes dagliga
sysselsättning, liksom det utmärkt goda skick hvari det befann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
