Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XLI - Kapitlet XLII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•364
"Ja, sir, om ni vill åtnöja er med hvad en stackars enkas
hus förmår."
"Jag har varit soldat, kära fru," svarade Morton, "så att
jag inte alls ä’ kinkig i fråga om förplägning."
"En soldat, sir?" sade gumman med en suck; "Gud
gifve er en bättre handtering!"
"Det anses eljest för att vara ett aktningsvärdt yrke, kära
fru, och jag hoppas ni inte tänker sämre om mig för att jag
tillhört det?"
"Jag dömmer ingen, sir," svarade gumman, "och på ert
målföre tycks det som ni vore en beskedlig herre; men jag har
sett så mycket ondt af soldater i det här fattiga landet, att jag
ä’ riktigt nöjd, att jag ej kan se något mer deraf med dessa
mina ögon."
Under det hon sade detta varseblef Morton att hon var blind.
"Kommer jag ej att falla er besvärlig, min goda fru?"
sade han medlidsamt. "Er bräcklighet tyckes föga lämplig för
ert yrke."
"Åh nej, sir," svarade gumman; "jag kan rätt bra reda
mig inomhus, och jag har en liten flicka som hjelper mig;
och emot litet drickspengar ska’ dragonerna dra’ försorg om er
häst, så fort de komma hem; för de ä’ höfligare nu än de
voro för längese’n."
På grund af dessa försäkringar steg Morton af sin häst.
"Peggy, mitt snälla barn," fortfor värdinnan, i det hon
tilltalade en liten tolf års gammal flicka, som nu visade sig,
"led herrns häst till stallet, och lossa på buk-gjordarna och ta’
af honom betslet, och lägg en tapp hö för honom tills
dragonerna komma tillbaks. — Kom den här vägen, sir," fortfor hon;
"ni ska’ finna mitt hus snyggt, fast det ä’ torftigt."
Morton följde henne följaktligen in i stugan.
KAPITLET XLII.
Då talte den gamla modren så,
Och tårarna flöto så strida:
«Son Johan, jag varnar dig. I dag
Du icke på jagten bör rida «
GAMMAL BALLAD.
Då Morton inkom i stugan, märkte han att den gamla
värdinnan talat sanning. Kojans inre motsade fullkomligt dess yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
