Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molnets broder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men i pörtet, vid det långa bordet,
Satt, en lördagsafton, sorgsen värden,
Hvilande från veckans vedermödor.
Kinden höll han tryggt mot handen lutad,
Armen åter fast mot bordets ände,
Men hans öga såg åt sidan stundom,
Höll sig ej med lugn i samma syfte.
Ingen märkte detta af hans husfolk,
Af de båda, som i pörtet voro,
Ej hans fosterson och ej hans dotter;
Tysta, slutna af hvarandras armar,
Hand i hand, och hufvud sänkt mot hufvud,
Suto de i sorglös frid vid muren.
Men den gamle bröt omsider tystnan,
För den kloke blef hans mening tydlig,
Fast han sjöng blott som för eget nöje,
Såsom sången föll, och orden ville:
”Björnen,” sjöng han, ”föds till skogens konung,
Furan växer opp att pryda heden;
Menskobarnet, om till kraft och storhet,
Om till flärd och stoft det föds, vet ingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
