Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den döende krigaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 67 —
Och månen går ur moln ocli ger
Den hemska nejden ljus;
Då syns en julle tätt vid strand,
En ensam flicka ror i land.
En fridlös vålnad lik hon steg
I spär, der döden gått,
Hon gick från lik till lik och teg.
Hon tycktes gråta blott..
Men häpnad hennes tysta tåg
Den gamle, väckt ur dvalan, såg.
Dock mera mildt, med hvar minut.
För hvarje steg hon tog,
Och mera tankfullt än förut
Hans sorgsna öga log.
En aning grep hans hjerta visst,
Han tycktes veta hvad hon mist.
Han tycktes vänta: och hon kom,
Som om ett bud hon hört,
Så tyst, så lugnt, så visst som om
En ande henne fört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
