Fantasiens verldar och verklighetens verldar / 39 (1867) Author: Camille Flammarion Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i saknad af goda skäl att medelst a 4- b kunna bevisa
huru jorden, till exempel, ej kan vara bebodd på.
grund af den stränga köld och det ständiga mörker,
som omsluta denna från solen så aflägsna stjerna.

KAPITLET III.

Astronomien hos invånarne på Venus.

Efter Mercurius, detta klot som ständigt badar
sig i det bländande solljuset, möta vi Venus, den
andra planeten i solsystemet.

Denna verlds astronomiska elementer förete den
största likhet med de astronomiska elementerna för
jorden. Dess diameter är lika med 0,98, när jordens
diameter antages vara 1; dess massa är 0,89 och dess
täthet 0,92 af jordens; lagarna för kroppars fall gifva
nära nog samma fallhastighet som på jorden; under
det att en fallande kropp på jorden under första
sekunden genomlöper ett vägstycke af 16,5 fots längd,
tillryggalägger den under samma tid på Venus
14,98 fot.

Hvad vi nyss sagt om Mercurii invånare angående
det allmänna utseende himlahvalfvet erbjuder, kan i
alla afseenden tillämpas på invånarne på Venus, ty
konstellationerna visa sig för dessa under samma
figurer och samma inbördes förhållanden som för de
förra. Dessa figurer och dessa förhållanden äro för
öfrigt, såsom vi sett, identiskt desamma som vi från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>