- Project Runeberg -  Fantasiens verldar och verklighetens verldar /
41

(1867) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Antinous, Ormkarlen, Cerberus och Räfven m. fl.
Enda skilnaden är den, att de, ej långt från Örnens
stiert, mellan e och en af stjernorna i Cerberi hufvud,
se en liten stjerna af tredje storleken, som sticker af
mot Vintergatan: denna stjerna är vår Sol. Hvad
iorden beträffar, behöfver man ej förflytta sig så långt
for att förlora henne ur sigte, ty man skall under
fortsättningen af vår resa få se att vi, sedan vi
passerat Jupiter, förlorat henne ur sigte.

Ännu ett annat sätt att kunna iakttaga förändring
i stjernperspektivet skulle kunna tänkas, och det utan
att förflytta oss från vårt klot: det skulle bestå i att
vänta några hundra sekler. Vår sol förer oss i sjelfva
verket mot konstellationen Hercules med en sannolik
hastighet af 3/4 mil i sekunden eller 64,800 mil om
dygnet, och stjernorna synas aflägsna sig på ömse
sidor om oss, liksom träden vid en väg, på hvilken
en resande färdas, tyckas aflägsna sig från honom, i
den mån han fortskrider. Denna vårt planetsystems
förflyttning kommer att hafva den verkan, att jätten
Hercules under tidernas längd kommer att förstoras
till den grad, att (så framt icke den af Solen följda
banan är alltför begränsad) han slutligen skall sträcka
sig från zenith till nadir. Stjernorna förändra äfven
plats till följd af deras egna rörelser, och sekler lagda
till sekler skola förändra deras inbördes lägen. Men
när den tiden kommer, är det högst sannolikt att vi
ej längre mäta några latituds- och longitudsgrader på
himmelssferen.

Venus har kommit oss att företaga en något för
tidig utflygt i himlarymden. Återvändom till
planeterna, och låtom oss undersöka huru vårt systems olika
klot visa sig för invånarne på Venus.

Mercurius aflägsnar sig ej mer än 38° på ömse
sidor om Solen. Hvad jorden angår, så visar hon sig
med en vida större glans, än Venus för oss, af det
skäl att hon, då hon är Venus närmast, helt och hållet
belyses af solen, under det att de tider, då Venus är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:37:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasien/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free