Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
atmosfer ej fördunkla hans himmel, urskiljer man
tydligt hans kontinenter och haf. De förra äro röda,
såsom den med ockra blandade sanden i våra öknar,
och det är de som förläna planeten det honom
egendomliga rödaktiga utseendet. Vissa teoretici, och ibland
dem förnämligast Lambert, ha härledt denna färg från
vegetationen på Mars, hvilken, i stället för att vara
grön som på jorden, skulle vara röd. Förklaringen
kan vara god, ty det är obestridligt att den organiska
kemien på Mars är olik vår. För att förvissa sig om
detta faktum, borde man undersöka om denna röda
färgton bleknar under vintern på Mars, ifrån tiden
för bladens fallande till dess de åter slå ut (så framt
nämligen några blad fällas). Årstiderna äro nära nog
desamma som på jorden, hvilket visas af axelns
lutning mot banans plan.
Storleken af denna lutning har man funnit genom
att undersöka hans rotationsrörelse; men här är ej
fråga blott om en teoretisk deduktion, ty andra
observationer rörande klotets utseende under de olika
årstiderna ha visat, att förhållandena på hans yta äro
sådana de måste vara, då planeten befinner sig i en
sådan astronomisk ställning.
Denna lutning, som för jorden nu uppgår till
23° 27’, är för Mars 28° 42’. Skilnaden är icke stor
och utöfvar ej någon annan verkan, än att något
minska de tempererade zonernas bredd och att på
deras bekostnad öka de kalla zonerna. Men då denna
ekliptikans lutning på hvarje planet orsakar
skiljaktigheten i årstider, klimater och dagarnas längd på de
olika latituderna, ser man att Mars, med hänsyn till
dessa vigtiga förhållanden, befinner sig ungefär i
samma ställning som jorden.
På jorden hafva vi tvänne särskilda hemisferer,
öfver hvilka solen turvis utgjuter sina håfvor. Från
vår- till höstdagjemningen är vår nordliga hemisfer
den gynnade; under andra hälften af året den södra.
Men denna vexling, med hvilken alla jordelifvets före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
