- Project Runeberg -  Fantasiens verldar och verklighetens verldar /
56

(1867) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man måste i sanning bra litet ha uppfattat
outtömligheten af naturens verksamhetskraft, för att kunna
antaga, att hon på de andra verldarna är underkastad
de partiela lagar som tillhöra och äro oskiljaktigt
förenade med vår jord, och att der, hvarest vilkoren
för jordelifvet ej finnas till, ingen lifsföreteelse kunnat
framträda.

Vi känna af verldsbyggnadens mekanik, att
ekliptikans lutning oskillerar omkring ett visst medelläge;
att den aldrig varit noll, och att den ej heller
någonsin skall blifva det; vi veta å en annan sida af
fysiologien, att jordelifvet likaledes är inneslutet mellan
vissa gränser, hvaröfver det ej kan utsträckas. Men
att förutsätta, att samma system för lifvet herrskar
på de andra verldarna, hvilkas astronomiska
belägenhet är helt och hållet olik vår, det är att göra sig
saker till det gröfsta misstag. Man kunde lika gerna
säga, att jorden är hela skapelsens typ, att hon ensam
är bebodd, eller att inga andra verldar i rymden äro
bebodda än de hvilka likna henne. I vårt
närvarande exempel blifva, när ekliptikans lutning
förändras, årstiderna modifierade, lifvets vilkor och lifvet
sjelft förvandlade. Men då det tyckes att man bland
dessa astronomiska vilkor bör föredraga det, att
rotationsaxeln är vinkelrät mot banans plan, ledes man
till den slutsatsen att dylika stjernor böra som
bostäder hafva företräde framför de andra, samt att den
högst intelligenta naturen nog vetat att draga försorg
om dessa sina älskade barns näring och uppehälle.

Solen synes för Jupiters invånare fem gånger
mindre än för oss; hon visar sig för dem som en
skifva af 5’ 45" diameter, och hennes ljus är, såsom
vi sagt, 27 gånger svagare. Huyghens har föreslagit
följande sätt för att skaffa sig ett begrepp om
solljusets styrka på Jupiter: »Man bör, säger han, taga
ett rör af en viss längd, tillsluta den ena öppningen
med en skifva, i hvars midt man anbringar ett rundt
hål af den storlek, att dess diameter förhåller sig till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:37:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasien/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free