Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörets längd som 1 till 570. Man vänder sedan röret
med denna öppning mot solen, och uppsamlar vid
rörets andra ärfda på ett hvitt pappersark solstrålarna
som inträngt genom öppningen, allt med iakttagande
af den försigtigheten, att ljuset ej kan intränga från
andra håll. Dessa strålar skola visa en rund bild af
solskifvan, som lyser med samma klarhet hvarunder
solen visar sig under klara dagar för Jupiters invånare.
Om man borttager papperet och sätter ögat till
öppningen, skall man se solen under samma storlek och
med samma glans hvarunder hon skulle visa sig för
en menniska som bodde på denna planet. Detta ljus
är ej så svagt som man föreställer sig; jag påminner
mig till exempel att jag under en solförmörkelse, då
endast en tjugondedel af solskifvan var oförmörkad,
knappt kunde märka, att det var mörkare än vanligt.»
Sedd från Jupiter, flyttar sig solen på
himmelssferen från vester till öster genom zodiakens
konstellationer, en rörelse, som fullbordas på något mer
än 4,332 dagar, eller på 11 år 10 månader 17 dagar.
Jupiters zodiakalbälte har en bredd af blott 6° 10’.
Stjernorna röra sig från öster mot vester och
fullborda sitt omlopp på mindre än 10 timmar, så att
tidsintervallen Mellan en stjernas upp- och nedgång
aldrig uppgår till 5 timmar.
Himmelen är nästan alltid mulen, synnerligast i
närheten af eqvatorn: dessa väldiga regioner äro alltid
utsatta för häftiga luftströmmar, och ljusa moln ligga
ständigt utbredda öfver tropikerna. Cassini och andra
observatörer hafva sett snö falla från dessa moln,
hvilken »hastigt smälte»; de till följd af den hastiga
rotationen starkt afplattade polerna synas, som hos oss,
omslutna af frusna vattenmassor.
Det är högst sannolikt att man på Jupiter ej
känner tillvaron af Mercurius och Venus; dessa båda
planeter omgjutas ständigt af solljuset och äro allt för
aflägsna, för att kunna ses under en märkbar synvinkel.
Sjelfva vår jord* är för denna verlds astronomer en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
