Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mest skiftande former och färger; vi kunna äfven
tänka oss varelser, något liknande våra djur; men
menniskor! . . .
Allt beror af dessa asteroiders ursprung och af
de krafter som kunnat bidraga till de lifsformers
uppträdande som nu finnas der. Man har länge trott,
och några tro det ännu, att de utgöra fragmenterna
efter en verld på hvilken lifvet fordom blomstrat och
som blifvit söndersprängd genom en fruktansvärd
revolution, som utkastat spillrorna i rymden. Då den
försiggått långt ifrån oss och vid en tidpunkt då ännu
intet menskligt öga på jorden öppnat sig för ljuset,
kan en sådan tragisk tilldragelse ej vara utan intresse
för oss, synnerligast när vi tänka på att ett sådant
öde kan vara oss beskärdt (men tänkom ej derpå!).
Olbers trodde, efter sin upptäckt af Pallas, hvilken
medförde en oväntad förveckling i systemets enkelhet,
att Ceres och Pallas kunde vara fragmenter af en enda
planet. Den punkt der de båda banorna korsa
hvarandra borde, enligt himlarymdens mekanik, vara stället
der katastrofen skulle egt rum. Men då banornas
planer korsa hvarandra pä en linea, som åt ena hållet
sträcker sig mot Jungfruns norra vinge och på det
andra mot Hvalfisken, så kunde man vänta sig att,
om andra dylika lemningar funnos till, de skulle
någon natt visa sig på denna linea. Det är verkligen
i dessa noder man upptäckte först Vesta, sedan Juno
och sedermera andra asteroider*). Dessa rymdens
invånare kommo alla en gång om året att besöka stället,
der de genom den fruktansvärda katastrofen blifvit
för alltid åtskilda. Gissningen tycktes sålunda vinna
bekräftelse. I detta fall (ehuru lifvet kan uppstå på
dödens ruiner) skulle lifvets fackla blifvit utsläckt på
*) Man vet, att den första teoretiska framställning om en planets
tillvaro mellan Mars och Jupiter gjordes före Titius och tillkommer
Kepler. Man kan ej annat än beundra det ogenerade sätt, hvarpå
Kepler behandlade planeterna: lntra Martera et Jovem interposui
planetam, säger han: Jag har förlagt en planet mellan Mars och Jupiter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
