Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den söndersprängda verlden från den dag undergångens
spöke vidrörde den, och denna mängd
planet-fragmen-ter skulle, utestängda från lifvets rike, kretsa som
ödemarker i rymdens öken. Men senare upptäckter
hafva, genom att öka deras antal, åtskilja deras banor
och utvidga den zon de innehafva, försvagat den
förutnämnde hypotesens anseende, och tyckas gifva vid
handen ett annat slags gemensamhet i uppkomst, om
en sådan gemensamhet existerar.
Denna andra gemensamhet, mera gynsam för dessa
små verldars beboelighet, skulle kunna spåras i den
af Laplace framställda kosmogoniska teorien. Om man
medgifver att planeterna kunnat bildas genom
kondensering af töckenringar, hvilka efter hvarandra
af-söndrats från solens eqvator, är det, till förklaring af
asteroidernas mellan Mars och Jupiter uppkomst,
tillräckligt att antaga, att det i deras ursprungliga
töcken-ring samtidigt funnits flera attraktions-medelpunkter.
Denna hypotes är den sannolikaste. I detta fall böra
vi tro att lifvets principer, framträdande på olika sätt,
enligt de på hvarje klot förherrskande krafterna,
kunnat der, såsom hos oss, frambringa organiska riken,
harmonierande med de för dessa bostäder
egendomliga elementer. Vi skola i alla händelser, här
mer än annorstädes, akta oss att yttra något om dessa
okända varelsers beskaffenhet, tillvarelsesätt, storlek
och lefnadssätt.
Antagom emellertid att der finnes, likasom hos
oss, små djur som tänka; utan detta ganska oskyldiga
antagande skulle det kapitel ni nu läser, ej hafva
någon rätt att finnas till, och de 82 planeterna skulle
ej vidare intressera oss, om ej i det afseendet att de
lärde oss uppskatta värdet af m:r Goldschmidts trägna
vakor.
Om dygnen äfven på dem hafva 24 timmars
längd, såsom denne utmärkte observatörs iakttagelser
tyckas bevisa, skola de med oss hafva en gemensam
likhet, hvilken vi alls icke skola förakta. Men detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
