Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hennes kärna befinner sig i ett glödande tillstånd.
Herschels argumenter äro lämpliga att anföra mot
denna hypotes; pater Secchis observationer rörande
den sänkning af temperaturen, som visar sig på de
delar af solskifvan der fläckarna synas, äro ännu
mer bevisande. I alla händelser kan det vara möjligt
att ett, med af oss okända fysiska egenskaper
utrustadt, reflekterande hölje omgifver solens kärna, för
att skydda henne mot fotosferens hetta och för att i
rymden utkasta ljus- och värmeströmmarna.
Huru härmed än kan förhålla sig, så är den första
egenskapen man iakttager rörande solens fysiska
tillstånd den, att ett oföränderligt ljus ständigt sprides
öfver hennes yta, och att våra nätters mörker och
köld aldrig göra något afbrott i hennes ständiga glans.
Detta är den första bland de utmärkande egenskaper
som uppdraga en bestämd skiljegräns emellan denna
verld och våra; det är den som först slår an på
inbillningen hos dem som i fantasien förflytta sig till
hennes yta för att beskrifva och betrakta henne.
Sålunda säger astronomen Bode, som till henne förlade
solsystemets högsta intelligenser: »På denna särskildt
gynnade vistelseort hafva de lyckliga varelser, som
der lefva, intet behof af dagens och nattens vexlingar;
ett rent och outsläckligt ljus strålar alltid för deras
ögon, och midt under solljusets glans njuta de svalka
och trygghet under skuggan af den Allsmäktiges
vingar.»
Samma saker anslå på olika sätt och erhålla ofta
alldeles motsatta förklaringar. Sålunda gör Tysken
Bode, i öfverensstämmelse med Kant, hans landsman,
Solen till en lycklig vistelseort, under det att
Fransmannen Fontenelle, trots all sin inbillningskraft, ej
på henne kunde se annat än blinda, varelser för hvilka
hela universum måste vara helt och hållet okändt.
Han anför med afseende härpå tvänne skäl, af hvilka
det sista, sanningen att säga, ej saknar god grund:
det är, att Solens bländande ljus ej kan undgå att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
