Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
posanterna i en binär grupp kunna aldrig stå, och stå
ej heller någonsin, stilla. Om man uppmärksamt följer
den stora stjernans ställning, finner man, att den lilla
rör sig omkring henne, befinnande sig än öster, än
vester, vid andra tider norr, och efter ett halft omlopp
söder om densamma.
Hvilken lysande bekräftelse på allmängiltigheten
af Newtons tyngdlag! De som först anställde
observationer på dubbelstjernorna anade ej, att dessa
bildade verkliga systemer; de voro ännu för dem af
hvarandra oberoende stjernor, hvilka af en händelse lågo
på tvänne hvarandra mycket närbelägna synlinier, och
hvilkas synbara närhet var en ren följd af perspektivet.
Sjelfva William Herschel, hvilken man har att tacka
för de första allvarliga studierna öfver fixstjernorna i
allmänhet och dubbelstjernorna isynnerhet, föreställde
sig ej vid början af sina undersökningar, att dessa
två- och flerdubbla stjernor voro på något konstant
sätt förenade med hvarandra. Han sökte endast att
med deras tillhjelp kunna beräkna den klaraste
stjernans afstånd från jorden; sökande en sak, upptäckte
han en annan, något som ofta händer. Tack vare
honom och hans efterföljare veta vi nu, att den
allmänna tyngdlagen verkar i rymdens djup, liksom i
vår närhet, i direkt förhållande till massorna och i
omvändt förhållande till qvadraten på afstånden. Detta
är ett hufvudfaktum, som ej ger något annat efter i
intresse och vigt. Innan man bevisat detta, hade man
ingen rättighet att påstå, det tyngdkraften var
inneboende hos materien, och att den ej kunde existera
utan densamma på andra ställen i rymden.
Denna är på en gång en fysikalisk och filosofisk
fråga, fordom oviss, numera bevisad i alla punkter.
Utan att tala om hennes filosofiska omfång, kunna vi
dock säga, att hennes matematiska följder äro fulla af
intresse. När vinkel-hastigheten af den lilla stjernans
rörelse omkring den stora och måttet på banans radie
äro kända, finner man lätt den numeriska qvantitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
