- Project Runeberg -  Fantasiens verldar och verklighetens verldar /
151

(1867) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lysande föremål sände på bestämda tider ljus och
värme till menniskorna; ett anspråkslösare föremål
upplyste deras tysta nätter, under hvilka en mängd
okända ljus äfven tindrade fram. Det tyckes som om
detta så enkla utseende hos Kosmos var långt ifrån
att hos sig innesluta frön till en inspiration som kom
menniskan att drömma om tillvaron af andra jordar
och andra himlar; det tyckes som om den absoluta
okunnigheten om klotets beskaffenhet, om dess
förhållande till de andra stjernorna, om dessas afstånd
och storlek borde vara skäl nog för att man ej äfven
af den djerfvaste ande skulle kunna vänta sig några
idéer härom. Så förhåller det sig emellertid icke, och
denna slutsats, som med skäl synes oss vara
berättigad, grundar sig blott på förhållandet mellan våra
närvarande idéer och de första tidernas begrepp, ett
förhållande som är väsentligen relativt.

Naturens skådespel är i sjelfva verket en
outtömlig källa till inspiration för bergstrakternas nomadiska
herde, lika väl som för den lärde betraktaren; orsaken
är densamma, men resultatet olika; den förre låter de
nyckfulla idéerna otyglade sväfva omkring, under det
att den senare leder dem till en fruktbringande
forskning. Den förnuftiga och tänkande menniskan ville,
från de första århundradena af sitt uppträdande på
jorden, gifva prof på den lysande gåfvan som skilde
henne från de henne föregående djurslägtena, och
inom kort såg man henne hafva systemer på systemer
för att förklara sig verldens anordnande och tingens
utveckling. Länge trefvade hon i mörkret, länge var
hon ett offer för illusioner och irringar; men under
det att anden långsamt sträfvade och sökte,
öfverlemnade sig den lifliga och vetgiriga fantasien åt en flygt
ut i det oändliga. Verlden var alltid för trång för
henne, och till och med i dag, då teleskopet för oss
öppnat himlarnas oändlighet, har hon svårt att känna
sig belåten med detta område.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:37:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasien/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free