Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På det tredje inkastet svarar man att verlden
inom sig innefattar materien i sin helhet. Ty det är
icke möjligt att det finnes någon annan jord än denna,
emedan hvarje jord helt naturligt skulle dragas mot
medelpunkten, hvarhelst denna än är till finnandes.
Man kan använda samma resonemang med afseende
på andra kroppar, som bilda alla de andra delarna af
verlden.
Sådana äro den englalika lärarens argumenter mot
verldarnas flertalighet. På det att man icke skall
kunna misstaga sig på det teologiska värdet af S:t
Thomas’ åsigter, bifogar en af hans fransyska
öfversättare följande anmärkning i en not: »Man har
förebrått Origenes hans åsigt att det före denna verlds
tillvaro funnits flera verldar, och att det efter hennes
slut skall komma att finnas flera andra. Verldarnas
flertalighet har allmänt blifvit erkänd af gamla tidens
filosofer, emedan de, på grund af sin tro på materiens
evighet, ansågo att det funnits en ändlös serie af
verldar som efterföljt hvarandra. Men Skriften talar
blott om en enda verld, och alla kyrkofäder hafva lärt
att det icke fanns mer än en verld» *).
Enligt den ryktbare författarens tanke, hvilken
uttrycker hela kyrkans, är jorden skapelsens stora mål,
och hela himlahvalfvet, från och med månen ända till
de högsta regionerna, har tillkommit för jordinvånarens
skull. Låtom oss lyssna till S:t Thomas sjelf, när han
kommenterar skriften och tydligt utvecklar sin tanke.
»För att draga folket från afgudadyrkan har Moses
riktigt angifvit orsaken till stjernornas skapelse genom
att visa det de blifvit skapade för menniskans nytta,
d. v. s. att tjena henne till tecken för att kunna
bestämma timmarna, dagarna och åren etc. ... De
förläna menniskan ljuset, som vägleder henne under
hennes arbete och som sätter henne i stånd att lära känna
de sinliga föremålen i öfverensstämmelse med dessa
*) Abbé Drioux’ öfversättning. 1851.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
