Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ptolemei system är det sannolikaste af dem alla.
Emellertid äro rörelserna hos Mercurius och Venus
svåra att förklara, och måhända det vore bäst att
bilda ett fjerde system, som hölle medelvägen mellan
Tychos och Ptolemei.»
Låtom oss här lemna vår metafysiker med sina
negationer och tvifvel, dock utan att lemna honom
den tillgift vi af fullt hjerta bevilja S:t Thomas; och
återvändom till det trettonde århundradet, hvilket vi
ett ögonblick lemnat bakom oss.
Den kristna medeltidens skald skall snart träda i
fotspåren efter dess teolog, och Dante skall vid sin
odödliga lyra besjunga den från de presterliga
lärosätena förkunnade läran; inom kort skall den dystre
drömmaren från Florens i himmelen besöka de klot
och sferer som blifvit beskrifna af kyrkans lärare.
Men låtom oss, innan vi öfvergå till Alighieris
visioner, ett ögonblick samtala med hans lärare, trettonde
århundradets encyelopedist, italienaren Brunetto Latini,
som, landsförvist af Gibellinerna, tog sin tillflygt till
vår goda stad Paris och sammanskref der på fransyska
sin Trésor de toutes choses. Det är en af de första
på franska språket sammanskrifna böcker, och vi
meddela följande lilla stycke från kapitlet, som handlar
om himmelen och empyréen.
»Och veten, att ofvanför firmamentet ligger ett
skönt rum, lysande med kristallens färger, och derför
benämndt kristallhimmelen; derifrån störtades de onda
englarne . . . ytterligare finnes ofvanför denna en annan
himmel med purpurfärg, som kallas empyréens himmel,
som är uppehållsorten för den heliga Gudomen och
hans englar, och om dess hemligheter tillkommer det
icke mig att tala, utan öfverlemnar jag det åt Guds
tjenare och den heliga kyrkans furstar, hvilka sådant
tillkommer.»
Men ser i dessa sidor återspeglade de allmänt
gängse idéerna, hvilka i grunden äro identiskt
desamma som de hvilka lärdes af kyrkans lärda; deras naiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
